AI som ett verktyg för att skapa social hållbarhet

Social hållbarhet AI, Artificiell intelligens, kan vara ett smart verktyg inom hållbarhetsarbetet – även när det kommer till social hållbarhet. Det säger Marcus Weiland, vice vd på AI-företaget Savantic och delprojektledare i Smart Built Environments satsning Kraftsamling - AI i samhällsbyggandet.

AI som ett verktyg för att skapa social hållbarhet
AI kan användas i arbetet med social hållbarhet. Foto: Adobe Stock

– Med hjälp av Artificiell intelligens kan man analysera stora mängder data och hitta mönster som man använder till att göra prognoser. AI gör att man kan fatta mera faktabaserade beslut, säger Marcus Weiland.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium

Läs vidare – starta din prenumeration

Redan prenumerant?

AI kan skapa nyttor inom samhällsbyggnad. Exempeln är många: inom logistik och transporter, prognoser över hur regn kommer att påverka städer och bebyggelse i framtiden, automatisering och effektivisering av processer som bygglov, inom återbruk och inom stadsplanering.

AI skapar nya sätt att arbeta

AI kan också skapa nya arbetssätt. Ett exempel på det är verktyget Spacemaker, utvecklat av en startup i Oslo.
Spacemaker möjliggör design av byggnader utifrån parametrar som buller, ljusinsläpp, sjöutsikt och liknande hårda faktorer. Mjukvaran kan generera många olika designförslag som kan ligga till grund för faktabaserade beslut om hur ett område ska utvecklas.

Flera olika roller – arkitekter, fastighetsägare, byggherrar men även kommunpolitiker, kan samverka och se samma sak vilket har potential att göra processerna mycket snabbare. För att generera designförslag används en teknik som kallas parametrisk design.

– Parametrisk design, det vill säga modeller där vissa parametrar kan styras och när de ändras påverkar de andra parametrar, används för att se vilka konsekvenser olika sätt att bygga får. Som när våningar läggs till på en byggnad så påverkar det ljus och skugga på intilliggande byggnader och kostnaden för att bygga, säger Marcus Weiland.

Marcus Weiland.

Artificiell intelligens kan även användas för social hållbarhet

Att AI kan användas för att beräkna hårda värden som buller och kostnader är kanske lätt att förstå. Men AI är också ett utmärkt verktyg även för att samla in beslutsunderlag för mjuka värden som faller under social hållbarhet menar Marcus Weiland.

– Vill vi förstå hur trygghet, jämställdhet och segregation påverkas av den byggda miljön och bostadsmixen i olika områden kan vi titta på olika analyser som gjorts för att hitta data. Till exempel Södertörnsanalysen är intressant.

”Ett kraftfullt verktyg för att lyfta social hållbarhet”

Fakta

Projektet

  • Kraftsamling – AI i samhällsbyggandet – är ett strategiskt projekt inom Smart Built Environment.
  • Syftet med projektet är att bidra till en hållbar utveckling och faktiska affärs- och samhällsnyttor i samhällsbyggnadssektorn genom ökad tillämpning av AI. Inom Kraftsamling AI erbjuds bland annat workshopserier för att hjälpa behovsägare att komma i gång med AI.
  • I Kraftsamlingen ingår att stärka sektorns aktörers kunskaper, förmågor och nätverk kopplat till AI i syfte att få fler att komma i gång praktiskt med AI på bred front.
  • Projektet finansieras av Formas, Vinnova, Energimyndigheten och deltagande projektparter.
  • Projektet startade i november 2020 och avslutas i mars 2023.
I en workshopserie inom Kraftsamling AI undersöks möjligheterna att med AI modellera sambanden mellan exempelvis bostadsmix och segregation.

– Då kan man studera scenarion och konsekvenser av olika översiktsplaner. Vi tror att det kan bli ett kraftfullt verktyg för att lyfta social hållbarhet och jämställa det med hårdare faktorer som kostnad och buller.

Kan åtgärda problem innan anmälning görs

Ett annat exempel Marcus tar upp är där man analyserar data från uppkopplade dörrar på flerfamiljshus, som visar när ytterdörren öppnas och stängs, och orosanmälningar.

– Kombinerar man dessa data, information om in- och utflyttning, när det är tänt i källaren och andra data finns stor chans att man kan upptäcka och åtgärda problem. Kanske innan hyresgästerna behöver rapportera om dem. Det här har vi börjat undersöka tillsammans med Allmännyttan.

AI lärde sig förstå vad som uppfattas som tryggt område

Ett annat exempel är ett projekt på MIT (universitetet Massachusetts Institute of Technology). Där utrustades sopbilar med kameror som filmade alla fasader i ett område när de körde sin runda. Sedan fick människor titta på fasadbilder och säga vad de kände när de såg de olika fasaderna. Klotter och skräp var exempel på faktorer som gjorde att människorna kände att det var ett otryggt område.

– Bilderna användes för att lära en AI att ”förstå” vad som uppfattas som ett tryggt område. På en karta kunde man visualisera alla fasader i en hel stad som skapar en otrygg känsla. Det är kunskap man kan ta med sig när man jobbar med fastighetsägare, gatubelysning och klottersanering.

AI kan göra det möjligt att social hållbarhet lyfts

Social hållbarhet behöver prioriteras högre och AI kan vara en möjliggörare, enligt Marcus.

– Beslutsfattarna har höga ambitioner, men när det är dags för beslut så kan det vara svårt. Det är svårt att mäta mjuka värden. Här kan AI hjälpa till för att förse dem med faktabaserade underlag och prognoser.

18 mars är Marcus Weiland en av talarna på ett lunchseminarium som arrangeras av Kraftsamling AI i Samhällsbyggandet, läs mera här.

 



 

Hämtar fler artiklar
Till startsidan