Anpassning till förändrat klimat kräver större tydlighet

KLIMATANPASSNING Det krävs bättre samarbete och större tydlighet kring ansvar och finansiering för att klimatanpassningsarbetet ska gå framåt. Det visar en ny undersökning där IVL studerat hur myndigheter, länsstyrelser, regioner, kommuner och branschorganisationer förbereder sig för ett förändrat klimat.

Anpassning till förändrat klimat kräver större tydlighet
Foto: Adobe Stock

IVL Svenska Miljöinstitutet har på uppdrag av Nationella expertrådet för klimatanpassning studerat hur myndigheter, länsstyrelser, regioner, kommuner och branschorganisationer förbereder sig för ett förändrat klimat.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium

Läs vidare – starta din prenumeration

Redan prenumerant?

Studien visar att det är stora skillnader i hur långt organisationerna har kommit i det arbetet.

– Om man ser till myndigheterna är det tydligt att det ofta har krävts direktiv för att börja arbeta strategiskt med frågan. Hos länsstyrelserna, som har ett tydligt utpekat samordningsuppdrag, sker ett omfattande klimatanpassningsarbete medan hos regionerna, där det inte finns något utpekat uppdrag, knappt finns något klimatanpassningsarbete alls, säger Hanna Matschke Ekholm på IVL i en kommentar.

Hon påpekar att hur stort utrymme klimatanpassningsarbetet får i kommunerna oftast går att koppla till om man tidigare har drabbats av extrema väderhändelser och klimatförändringar. Till exempel arbetar många aktörer med översvämningsproblem, skyfall och brister i vattenförsörjningen, medans det är mindre fokus på biologiska och ekologiska effekter av klimatförändringar, som ökad förekomst av skadegörare och sjukdomar samt påverkan på livsmedelsproduktion och handel.

Krävs samarbete och tydlighet

Enligt IVL lyfter nästan samtliga organisationer att det finns ett behov av bättre samarbete kring klimatanpassningsarbetet.

Ett annat hinder som nämns är otydlighet kring finansiering och ansvarsfördelning mellan olika aktörer. Och att det ibland finns målkonflikter med andra samhällsfrågor.

– Det kan vara svårt att motivera förebyggande och långsiktigt arbete där effekterna av arbetet kanske inte syns direkt. Därför behöver det vara tydligt på alla nivåer att det är prioriterat att förebygga händelser och lägga resurser och tid på att bygga upp kunskap och utbyta erfarenhet. Alla kommuner som vi har intervjuat betonar att klimatanpassningsarbetet behöver få riktade medel för att något ska hända. Den allmänna kunskapen är inte tillräcklig idag och därmed görs inte de nödvändiga prioriteringarna, säger Hanna Matschke Ekholm.

Läs rapporten här

Hållbart byggande

Samhälls- och stadsplanering

Energi

Politik och juridik

Social hållbarhet