Det ekonomiska läget är pressat för samhällsbyggnadssektorn i stort och för landets arkitektkontor. Samtidigt menar Ylva Åborg, som nyligen blev invald i Sveriges Arkitekters styrelse, att snålheten kan bidra till cirkulära lösningar och ökad hållbarhet i samhällsbyggandet.
Arkitekten: ”Snålheten kan stå i hållbarhetens tjänst”
Återbruk
Ylva Åborg är ny styrelseledamot i Sveriges Arkitekters styrelse och där vill hon driva de cirkulära frågorna hårt.
– En cirkulär omställning är en av samtidens viktigaste frågor, men också verkligen en ödesfråga för oss arkitekter, säger hon.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
– Det tuffa ekonomiska läget skulle kunna gå hand i hand med den cirkulära omställningen då den kräver ett större bevarande och att man är mer resurssnål. Snålheten kan helt enkelt stå i hållbarhetens tjänst, säger Ylva Åborg till Hållbart samhällsbyggande.
Samtidigt, konstaterar hon, krävs det mycket mod för att våga lägga resurserna på andra ställen än man är van vid.
– Summan av ett återbruksprojekt ska inte bli större. Däremot behöver resurserna fördelas annorlunda och vi behöver mer tid i delar av processen. Bland annat kan det krävas mer tid att hitta rätt produkter och till att säkerställa produkternas kvalitet. Sen är ofta själva produktpriset lägre. Det krävs en omställning i hur vi gör de ekonomiska kalkylerna där resurser i projekt flyttas från materialinköp till konsulttimmar men kanske framför allt där befintliga material räknas med ett högre värde för att uppmuntra till återbruk, bevarande och transformation.
Invald vid stämman
Det var under Sveriges Arkitekters stämma den 20 november som Ylva Åberg valdes in i som ny ledamot i styrelsen. Ylva Åborg är arkitekt och kontorschef på Fojab i Stockholm och hon anser att vi står mitt i ett cirkulärt paradigmskifte för hela samhällsbyggarbranschen och att Sveriges och världens arkitekter står inför enorma förändringar av yrkesrollen. Nu vill hon driva på för de cirkulära frågorna i fack- och branschorganisationen som samlar 90 procent av den samlade arkitektkåren med sina 14 000 medlemmar.
– En cirkulär omställning är en av samtidens viktigaste frågor, men också verkligen en ödesfråga för oss arkitekter. Arkitektkåren måste både ta ledningen och arbeta tillsammans för att lyckas med omställningen. Cirkulärt tänkande inbegriper högt och lågt i arkitektens dagliga arbete, säger hon.
Cirkularitet berör frågor om arkitektens identitet
Enligt Ylva Åborg ställer den cirkulära omställningen också ett antal identitetsfrågor som exempelvis hur man som arkitekt ser på sitt uppdrag och hur man prioriterar olika mål mot varandra.
– Vi är vana vid att skapa en samlande vision av till synes motstridiga önskemål. Men i det finns ofta en invand sortering av hur olika frågor vägs mot varandra. Här behöver vi arkitekter tänka om. Vi måste träna oss på att prioritera hållbarhetsfrågorna i allmänhet och de cirkulära frågorna i synnerhet.
För att illustrera de konflikter som kan uppstå nämner Ylva Åborg ett tänkt uppdrag där en arkitekt ska hjälpa en kund att utveckla en kontorsyta.
– Här skulle arkitekten till exempel se att den befintliga kontorsytan skulle kunna optimera flöden, funktionalitet och öka kvadratmetersunyttjandet om man flyttar samtliga pentryn. Att flytta pentryn är dock en resursfråga som måste in i beräkningen och här gäller det nu verkligen försöka tänka kreativt och använda vår innovationskraft för att ta fram resurseffektivarelösningar.
Arkitekten behövs för att vägleda beställaren
Att det är svårt att få in cirkularitet i processen handlar enligt Ylva Åborg mycket om vanor.
– Resursfrågan ställs ofta mot andra frågor som vi arkitekter är vana att bevaka, som till exempel funktionalitet, logistik och bra flöden i en lokal. Det ligger i vår identitet att vi ska bevaka det som viktiga kvalitetsfrågor likväl rent rumsliga och arkitektoniska kvaliteter. Här måste vi förstå att hållbarhetsfrågorna är uppe här bland de viktigaste kvalitetsfrågorna att bevaka.
Ylva Åborg säger att utvecklingen mot mer cirkulär arkitektur går snabbt och att flera verktyg är på gång. Däremot är inte allt som behövs på plats.
– Vi behöver större resursbanker och bättre kartläggning av befintliga resurser för att få ett effektivt återbruk på plats. Det kommer nu en del digitala funktioner och återbruksplattformar. Men vi behöver utveckla våra verktyg och dessutom behöver vi lära oss att använda de verktyg som redan finns.
Hon menar också att fastighetsägarna och fastighetsutvecklarna har ett stort ansvar, då det främst är de som äger frågan.
– Samtidigt är det viktigt att vi arkitekter fungerar som bra guider här som verkligen visar på de möjligheter som finns.
Vad är Sveriges Arkitekters roll i den cirkulära omställningen?
– Sveriges Arkitekter är både vårt fackförbund och vår branschorganisation. Därför är det rätt forum för frågor som gäller hela kåren. Frågor som bör hanteras här är till exempel politisk påverkan på lagstiftningsnivå. Det är frågor där det är svårt att påverka som enskilda arkitekter och där Sveriges Arkitekter är en naturlig och bra avsändare. Sveriges Arkitekters roll som fackförbund kommer också att vara extremt viktig de kommande åren med tanke på det ekonomiska läget och den ansträngda situationen som råder på många arkitektkontor.