Återbruk: ”Det går att göra mycket inom befintligt ramverk”

Medverkade gjorde Pär Larshans, hållbarhetschef, Ragn-Sells, Christina Båge-Friborg, hållbarhetsdirektör, SSAB, Kristoffer Tamsons, trafikregionråd, (M) Region Stockholm, Magnus Tengberg, affärsområdeschef fastighetsutveckling, Vasakronan, Nina Jacobsson Stålheim, utvecklingschef ekologisk hållbarhet, Förvaltnings AB Framtiden och Marcus Horning, stadsbyggnadsdirektör, Malmö stad.

Panelen var överens om att rester och avfall måste ses som resurser.

Hindras av regler

– Många pratar om cirkulär ekonomi, men regelverken uppmuntrar inte till det. Vi står inför en enorm tunnelbaneutbyggnad och bygger dessutom många bostäder utöver det. De 15,6 miljoner ton berg för nya tunnelbanan som sprängs ut försöker statliga myndigheters regelverk att avfallsstämpla och då hamnar sprängmassorna på deponi. Det bästa måste väl vara att få använda det som fyllnadsmassor vid andra byggen? Region Stockholm har årligen ett behov av 12 ton sprängmassor.

Återbrukets biverkningar

Christina Båge-Friborg uppmanade till viss eftertanke när det kommer till återbruk. Hon menade att det kan få effekter som man inte räknat med.

– Den cirkulära omställningen är superviktig och vi tittar jättemycket på det. Men just nu finns det inte så mycket skrot i världen att det kan täcka efterfrågan på stål. Skulle vi enbart jobba med återvunnet skrot så skulle mycket av den järnmalmsbaserade tillverkningen att flytta till andra delar av världen där man inte alltid har samma miljöfokus. Så det gäller att göra sin analys på djupet innan man tar beslut om återbruk, sa hon.

”En omogen marknad”

– Vi jobbar över hela skalan: det vi kan göra generellt och med pilotprojekt. Men vi navigerar i en omogen marknad, det finns inga säkra och trygga flöden som vi kan lita på, sa Nina Jacobsson Stålheim.

Hon sa att de jobbar med progressiv kravställning, men att det är en ständig balansgång eftersom kunskapen skiljer sig mycket åt mellan olika entreprenörer.

– Det är lätt att återbruka om vi vet att det finns en köpare, då kan vi ställa krav på hur varor ska återbrukas. Men i de fall det inte finns köpare och vi själva inte har behovet, hur kravställer vi det i en upphandling?

Hon berättade också att de ställer krav på cirkularitet i alla upphandlingar, men ibland ”bara de enklaste”.

Viktigt att dela kunskap

Marcus Horning pratade bland annat om vikten av att tänka långsiktigt och att dela med sig av kunskap, så som inom LMF30.

– Jag tror att den typen av nätverk är avgörande, den öppenheten. Men det handlar inte bara om att dela med sig av kunskap, utan också om att kravställa oss själva och ha en tydlig tidsplan, sa han.

Även Magnus Tengberg lyfte vikten av samarbeten och kravställande.

– Men lagstiftningen måste på plats, och där är det en bit kvar, sa han.

”Se det i ett större sammanhang”

– Viljan finns ofta, men vi måste ha en mera tillåtande kultur, där vi låter entreprenörer komma in och testa saker. Vi måste se det i ett större sammanhang och länka ihop projekt både när det kommer till kunnande och i tanken att det som kanske är den enas restprodukt kan vara den andres nödvändighet, sa Kristoffer Tamsons.

Deltagarnas förslag

Slutligen fick paneldeltagarna önska fritt något som skulle ge stor effekt för den cirkulära omställningen.

– Gör om, gör rätt. Vi håller på att trampa jättesnett i detta. Vi tillämpar gårdagens principer på dagens situation, och det är på väg att kosta oss, sa Kristoffer Tamsons.

– Se över lagstiftningen för att öka marknaden, sa Magnus Tengberg.

– Det finns mycket vi kan göra redan idag som är möjligt inom dagens ramverk. Men däremot saknar vi aktörerna som erbjuder återbrukade produkter. Jag hoppas att det blir fler och att de kan lita på att det finns en efterfrågan, sa Nina Jacobsson Stålheim.

– Min önskan är ett fler skulle vara kreativa inom det ramverk som finns, för det går att göra mycket inom det. Skulle jag sitta och vänta på en total PBL-reform innan jag agerar så går det alldeles för mycket tid, sa Magnus Horner.

Seminariet arrangerades av Skanska och moderator var Skanska Sveriges hållbarhetschef Sara Gorton.

Bilden: Sara Garton, moderator, hållbarhetschef Skanska Sverige, Pär Larshans, hållbarhetschef, Ragn-Sells, Christina Båge-Friborg, hållbarhetsdirektör, SSAB, Kristoffer Tamsons, trafikregionråd, (M) Region Stockholm, Magnus Tengberg, affärsområdeschef fastighetsutveckling, Vasakronan, Nina Jacobsson Stålheim, utvecklingschef ekologisk hållbarhet, Förvaltnings AB Framtiden och Marcus Horning, stadsbyggnadsdirektör, Malmö stad.