Åtgärderna som ska minska utsläppen

Boverket sammanställer varje år data över bygg- och fastighetssektorns miljöpåverkan, både de svenska och importerade utsläppen.

Rapporten för 2018 visade att utsläppen av växthusgaser, kväveoxider och användning av miljöfarliga och hälsofarliga kemikalier ökat.

En möjlig förklaring enligt myndigheten är att det helt enkelt byggdes mer under 2018 än året innan. Partikelutsläppen hade minskat jämfört med 2017 och den totala energianvändningen i sektorn var relativt oförändrad.

Samtidigt är det väldigt viktigt att utsläppen minskar om utvecklingen ska gå åt rätt håll.

Avfall och importerade byggprodukter

Hur ser de större aktörerna inom fastighetsbranschen på siffrorna från sammanställningen? Och när tror de att man kan börja se resultat av branschens arbete med frågorna?

Hållbart samhällsbyggande frågade Fastighetsägarna, Sveriges Allmännytta och Byggföretagen.

–Det är uppenbart att branschen behöver jobba mer intensivt för att vända trenden. Utifrån senaste indikatorerna är det främst mängden avfall och växthusgaser från importerade byggprodukter som det behöver fokuseras på. När det gäller att minska bygg- och rivningsavfall tror jag att fler utförare behöver skärpa sin interna kvalitetskontroll för att aktivt reducera både fel och slöseri, säger Rikard Silverfur, chef för utveckling och hållbarhet på Fastighetsägarna.

Marianne Hedberg, miljöexpert på Byggföretagen uppskattar sammanställningen men efterlyser mer information i den.

–Rent generellt tycker jag att det är bra med den här typen av återrapportering eftersom det uppmärksammar en rad möjligheter även om det inte alltid ser så positivt ut vid första anblicken. Vad jag menar är att rapporteringen anger totalmängder utan att relatera till aktivitet och då är det svårt att avgöra om det skett någon egentlig förändring.

Flera åtgärder som kommer få effekt

På frågan om vad som kommer att vända utvecklingen nämner hon flera åtgärder hon tror kommer få effekt.

–Framåt ser vi att den renoveringsvåg som EU diskuterar och det kommande svenska renoveringsstödet kan få stor effekt på energianvändningen i det befintliga fastighetsbeståndet. Samtidigt är det viktigt med helhetstänk så att material med oönskade egenskaper tas bort och ersätts med hållbara material där innehållet är känt och dokumenterat. Det kan givetvis få mängderna farligt avfall att öka, men är en långsiktigt positiv åtgärd.

Hon tror även att de nya lagkraven för sortering av avfall på byggarbetsplatser och branschens arbete med färdplanerna inom Fossilfritt Sverige kommer bidra till bättre siffror framöver.

– Min högst personliga spaning är att siffrorna för 2019 troligen kommer att ligga relativt oförändrat trots att branschen i sig ständigt förändras och förbättrar metoderna för produktion, logistik, materialval och planering.

Önskar en annan slags uppföljning

Hon efterlyser samtidigt en mer konjunkturoberoende uppföljning med nyckeltal som relaterar till byggd yta, investerade kronor eller liknande.

– Det vore värdefullt för det fortsatta arbetet med prioriteringar av förbättringsinsatser, särskilt som vi ser behov inte minst av fortsatt hög takt i bostadsbyggandet. Mer byggande men oförändrade siffror är faktiskt positivt och visar på förbättrad effektivitet, säger Marianne Hedberg.

Ökad efterfrågan på klimatkrav i upphandlingar

Även Rikard Silverfur och Sofia Heintz, expert fastighet och hållbarhet på Sveriges Allmännytta, tror på mer positiva siffror framöver.

–Jag är optimist och upplever att branschen fått upp ögonen för detta, bland annat genom det arbete som bedrivs inom färdplanen under Fossilfritt Sverige. På sikt kommer även klimatdeklarationerna, efter en inkörningsperiod, att bidra till att utsläppen minskar, säger Rikard Silverfur.

–Avfallsmängder från byggande borde ju definitivt minska i procent per byggnad då nya krav på redovisning av detta är på plats. Det finns även nya styrmedel på gång genom EU:s gröna taxonomi men även genom regeringens strategi för cirkulär ekonomi som kom i somras. Inom arbetet med färdplanen för bygg och anläggningssektorn och även hos många kommuner finns initiativ för att minska avfallsmängderna, säger Sofia Heintz.

Hon fortsätter:

–Vi ser en ökad efterfrågan på att ställa ökade klimatkrav genom upphandling av transporter samt krav på klimatdata på produkter.

–Vår spådom för framtiden är att med klimatdata på produkterna kan beställare ställa krav och därmed välja produkter utifrån klimatprestanda i större utsträckning. Med ökad kunskap kan man ställa krav i upphandlingar där alla leverantörer har tillräcklig kunskap för att kunna lämna anbud och leverera med lägre klimatpåverkan.

Regeringen behöver hjälpa till

Sofia Heintz påpekar att det även kommer att krävas krafttag från regeringen.

Bland annat för att driva på utvecklingen med att få fram tydliga riktlinjer för gränsvärden för klimatdata byggnader. Men även för digitalisering av databaser med klimatdata för byggmaterial.

Sedan behövs fler kunskapshöjande åtgärder för hur man ställer krav och följer upp dem enligt henne. Och nya affärsmodeller för att kunna arbeta mer cirkulärt.

– Alla i bygg- och fastighetskedjan behöver mer kunskap om vi ska få till förändring och klara Parisavtalet.  Vi behöver hitta sätta att samarbeta över gränserna för att hitta nya vägar för minskad klimatpåverkan. Ständig förbättring kommer inte räcka om vi ska minska koldioxidutsläppen med 16 procent per år från och med 2021, säger hon.

Läs rapporten här