Begagnade fordonsbatterier blir energilager

Transporter garderar sig med nya batterier

Enligt Ylva Olofsson, projektledare och systemingenjör på Volvo Group Trucks Technology, har det flera förklaringar.

– Det har bland annat med kemin i litiumbatterierna att göra. Batterierna åldras i ganska jämn takt ned till cirka 80 procent. Därefter dippar kurvan snabbt. För att vara säker på att bussen når fram till hållplatsen byts batterierna på ett tidigt stadium, ofta efter fyra till åtta år beroende på körmönster, säger hon.

Second life-batteri fortfarande värdefullt

Runt om i världen pågår olika projekt med sikte på att tillvarata och återanvända dessa så kallade second life-batterier på ett hållbart sätt. Eftersom batterierna är tillverkade av värdefulla jordartsmetaller och mineraler finns intresse för att kunna återvinna materialen eller ännu hellre göra det möjligt att batterierna blir en del av ett cirkulärt affärsflöde.

Göteborg ingår i EU-projekt om mobilitet

Hösten 2017 startade det femåriga EU-projektet Iris Smart Cities som har till syfte att testa nya lösningar för stadsutveckling inom energi, mobilitet samt informations- och kommunikationsteknik.

Tre orter är utsedda som så kallade lighthouse-städer, vilka kommit långt i utvecklingen av hållbara lösningar, som sedan ska kunna replikeras av andra. Förutom Utrecht i Nederländerna och Nice i Frankrike är Göteborg en av dessa lighthouse-städer.

Kopplat ihop plusenergihus med el-bussar

Ett projekt som delvis finansieras inom ramen för Iris Smart Cities är samverkansplattformen Positive Footprint Housing, som drivs i samarbete med Riksbyggen med syfte att bygga Sveriges mest hållbara flerbostadshus. I det ingår bland annat Riksbyggen bostadsrättsförening Viva med 132 lägenheter. Husen är byggda som plusenergihus och bland annat försedda med solpaneler på taken och extra tjock isolering.

Johanneberg Science Park, Volvo och Göteborg Energi medverkar även i samarbetet ElectriCity som i flera år testkört den elektrifierade busslinje 55 mellan Chalmers och Lindholmen.

Mer eller mindre av en tillfällighet hittade de projektansvariga synergier mellan de två projekten.

– Nästan samtidigt som batterierna i bussarna behövde bytas ut väcktes behovet av energilagringsenheter i bostadshusen. Följden blev att vi kopplade ihop de båda projekten för att få så stor växelverkan som möjligt av olika innovationer, berättar Claes Sommansson, projektchef på Johanneberg Science Park.

Gamla batterier blev granne med tvättstugan

För tre år sedan installerades 14 batterier från de Volvoproducerade bussar som trafikerat ElectriCitys linje i ett specialbyggt rum nära en av tvättstugorna. Varje batteri är två meter långt och väger 350 kilo.

– Batterier är brandfarliga och vi tog därför särskild höjd för säkerheten. Hela rummet är en brandcell och försett med larmanordningar om något skulle inträffa, förklarar Ylva Olofsson.

Batterierna är kopplade till solceller

Batterierna är kopplade till solpanelerna på taken och kan därmed lagra det energiöverskott som uppkommer under vissa tider.

– Att använda förnybar energi från sol och vind är inga problem. Men att lagra överskottsenergin är en större utmaning, konstaterar Claes Sommansson.

”Vi ser inga tekniska hinder”

Flera olika partners ingår i projektet – Volvo Bussar, Göteborg Energi och Riksbyggen under ledning av Johanneberg Science Park. Ylva Olofsson betonar vikten av tester i skarpt läge för att kunna utreda alla konsekvenser och dra nytta av varandras kunskaper och erfarenheter.

– Projektet fungerar bra som ”proof of concept”. Trots att flera olika system ska samverka ser vi inga tekniska hinder. Det handlar mer om att få ihop det organisatoriskt, förklarar hon.

Batterierna jämnar ut dygnsbelastningen

Claes Sommansson är också nöjd med resultatet och pekar på flera nyttoeffekter. Framförallt innebär det vinster för bostadsrättsföreningen som med ett eget energilager kan jämna ut belastningen över dygnet.

– De taxor som många energibolag använder bygger på den maxeffekt som används per dygn eller månad. Och ju mindre maxeffekt, desto lägre kostnader, säger han.

Batterier blir reservkraft vid strömavbrott

Även som reservkraft vid strömavbrott kan energilagret nyttjas som resurs för att upprätthålla driften av belysning, vattenpumpar, kyl och frys och uppkoppling.

I ett större perspektiv kan lokala energilager som det här också fylla en funktion, särskilt med tanke på den omställning som är på gång mot mer sol- och vindkraft i energisystemet, menar Claes Sommansson.

– I dagsläget är det stora aktörer som med vattenkraften svarar för balansen i energisystemet på riksnivå. Men nu öppnas möjligheten även för små aktörer att hjälpa till för att bibehålla en stabil frekvens i elnätet. Det kan innebära att ett lokalt energilager som det här står standby och sedan vid behov kopplas till det stora nätet, förklarar han.

Undersöker fördelar med små aktörers batterilager

Riksbyggen deltar i flera projekt, bland annat Coordinet och SthmlFlex, för att undersöka fördelarna med att fastighetsägare äger egna batterilager i syfte att stötta det stora elnätet när det uppstår kapacitetsbrist.

– Ett batterilager eller ett antal elbilar skulle kunna nyttjas som resurs i detta sammanhang. Beroende på hur affärsmodellerna och regelverken ser ut kommer man i alla fall kunna styra så att det finns en nytta med batterilager för effektutjämning i framtidens fastigheter, säger Matilda Kjellander, projektledare på Bostad Göteborg inom Riksbyggen.

Second life-batterierna åldrades oväntat långsamt

I samarbete med Chalmers görs regelbundna kapacitetsmätningar av batterierna i fastigheten. En erfarenhet som hittills dragits är att de begagnade fordonsbatterierna åldras betydligt långsammare än väntat och därmed fungerar utmärkt för återanvändning i en fastighet.

– Ännu vet vi inget om den maximala livslängden på batterierna. Men vår bedömning är att de ska hålla åtminstone åtta – tio år under sitt andra liv, säger Ylva Olofsson.

”Ännu vet vi inget om den maximala livslängden på batterierna. Men vår bedömning är att de ska hålla åtminstone åtta – tio år under sitt andra liv.”

Återbrukade fordonsbatterier ny affärsidé

Även för fordonstillverkarna öppnar återanvändningen av fordonsbatterier nya affärsmöjligheter – så intressanta att till exempel Volvo lanserade det nya affärsområdet Volvo Energy i början av året. I ett pressmeddelande meddelade Volvoledningen att ”Volvo Energy kommer att stärka affärsflödet av batterier över livscykeln såväl som kunderbjudandet av laddningsinfrastruktur”.

Ylva Olofsson är övertygad om att begagnade fordonsbatterier kommer att ha sin naturliga plats i framtidens energisystem.

– Det här kommer att bli standard i våra bostadshus. Men även inom till exempel industrin går det att finna intressanta tillämpningar. Man tänka sig en hel container med batterier som flyttas runt efter behov i syfte att kapa effekttoppar och fungera som buffert till nätet, säger hon.

Hotet: Priser på nya batterier sjunker

Det som möjligen kan utgöra ett hot mot cirkulariteten har med krass ekonomi att göra – kostnaden för begagnade kontra nya batterier.

– I takt med att efterfrågan på elbilar ökar produceras det väldigt mycket nya batterier. Det gör att priserna på nya batterier går ned. Mängden begagnade batterier ökar därmed också på sikt och kostnaderna för att ge dem ett andra liv i nya applikationer förväntas minska, avslutar Claes Sommansson.