Bostadsbranschen biktar sig: Detta kan vi göra bättre

Hållbarhet Uppföljning, återbruk och energiåtervinning.
Det är bara några exempel på områden där bostadsbolagen kan bli bättre, enligt sina egna ”bikter”.
– Hållbarhetsfrågan tas inte på tillräckligt stort allvar, säger Moa Andersson som är Sveafastigheters kommunikationschef och hållbarhetskoordinator.

Bostadsbranschen biktar sig: Detta kan vi göra bättre
Under tre månader ”biktade” sig verksamma i bostadsbranschen. Foto: Adobe Stock

I våras lanserade Sveafastigheter sin så kallade ”Hållbarhetsbikt” som ett sätt att lyfta fram hållbarhetsåtgärder som kan göras med dagens system, metoder och tekniker men som av olika skäl inte utförs. 

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium

Läs vidare – starta din prenumeration

Redan prenumerant?
Moa Andersson

– Under tre månader kunde personer inom bostadsbranschen bikta sig om hållbarhetsåtgärder som de eller deras företag hade kunnat göra, men som de av olika anledningar inte gör. Bikterna lämnades antingen in anonymt på vår sajt eller framför publik på vår scen i Almedalen. Totalt kom det in cirka 50 olika bikter som nu har sammanställts, berättar Moa Andersson.

– Det tycks som om de flesta problem som togs upp i bikterna kan lösas med mer tid och resurser. Inget av problemen är omöjliga att lösa med de metoder och tekniker som vi har  idag.

Vad tyder det på?

– Att hållbarhetsfrågan är uppe på agendan i bostadsbranschen, men inte tas på tillräckligt stort allvar.

Kan du ge exempel på någon lågt hängande frukt?

– Uppföljning av klimatinitiativ. Det verkar som om vi i branschen gärna testar nya lösningar och ställer krav på leverantörer, men är betydligt sämre på att följa upp dem.

Hur bra är ni själva?

– Vi vill verkligen ligga i framkant. Samtidigt finns det saker som vi kan bli bättre på. Ett sådant område är återbruk som vi börjat arbeta alltmer med. Vi inhämtar kunskap, men letar också efter material att återbruka.

Vad händer nu?

– Vi hoppas kunna genomföra rundabordssamtal kring vissa av bikterna, men också att branschen presenterar olika lösningar på de problem som tas upp. Det finns en stor potential i att arbeta vidare med detta. Det är ett stort smörgårdsbord att ta av.

Detta lyftes bland annat fram i hållbarhetsbikterna:

  • Upprepade fel.
    En av anledningarna till att felen upprepas är att utredningskostnaderna är dyra och få vill bära den kostnaden.
  • Dålig uppföljning av hållbarhetsprestanda.
    Trots att företag är osäkra på hur slittåliga deras produkter är, görs det av tidsbrist för få uppföljande återbesök.
  • Dålig uppföljning av klimatinitiativ.
    Dålig uppföljning trots att bra uppföljningar skulle kunna bidrag till ökad kunskap hos både aktuella företag och branschen som sådan samt bättre rutiner hos leverantörer.
  • Flyg framför tåg.
    Av bekvämlighet, gamla vanor och dålig planering väljs flyg framför tåg även på sträckor där det enkelt går att ta tåget.
  • Förenklade dimensioneringar.
    I ett tidiga skeden räknar man inte med exakta tal när det gäller hur mycket material som kommer att gå åt i ett byggprojekt och därmed hur stor klimatpåverkan projektet har. Anledningen uppges dels bero på att det hittills inte efterfrågats, dels att det är svårt att påverka entreprenörers processer.
  • Spretigt hållbarhetsarbete.
    Företag satsar brett på hållbarhet istället för att bli riktigt bra på några delar. Anledningen uppges vara både en vilja och en press att vara med i alla hållbarhetsfrågor. Bredden riskerar att urvattna hållbarhetsarbetet. 
  • Återbruk används inte.
    Trots vilja att öka andelen återbruk i samband med nybyggnation sker det inte. Anledningarna är flera: det känns svårt, frågetecken kring hur hållfastheten kan garanteras, vilka garantier det är som gäller och vad det kostar.
  • Grund förståelse för fastighetsbolags klimatpåverkan.
    Mer resurser och fler analyser behövs för att öka förståelsen för  fastighetsbolagens klimatpåverkan. I dag läggs framför allt resurser på att minska klimatpåverkan i de delar som är lättförstådda.
  • Det mäts för lite.
    Brist på tid och kunskap är orsaker till att bygg- och fastighetsbolag inte mäter sin klimatpåverkan tillräckligt noggrant för att fatta rätt klimatbeslut i tidigt skede.
  • Mer individuell mätning av hyresgästers vatten- och energiåtgång.
    Fler fastigheter borde mäta hyresgästers individuella åtgång. Det kan vara ett  incitament att minska den. En anledning till att det inte görs överallt uppges vara svårigheter att hitta lösningar för det äldre beståndet.
  • Avsaknad av källsortering.
    Fastighetsägare uppger att källsortering borde finnas för samtliga hyresfastigheter. Det anses dock för dyrt att installera och underhålla. Kommunerna borde se till att det finns kvartersnära sortering överallt.
  • Utmana bilnormen.
    Bilnormen borde ifrågasättas mer till förmån för platser för barns och vuxnas liv och rörelse.
  • Återanvänd energi.
    Energi från exempelvis duschvattnet, diskmaskinen, frånluftsenergi och spillvatten borde användas i högre utsträckning.
  • Ökad samverkan för att bryta hemlöshet.
    Fastighetsbranschen kan göra mer för att bryta alla former av hemlöshet.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Hämtar fler artiklar
Till startsidan