Här är Boverkets nya referensvärden för klimatdeklarationerna

Klimatdeklarationer Boverket har tagit fram referensvärden för klimatdeklarationerna. Här finns jämförelsevärden för småhus, flerbostadshus, kontor, förskolor och skolor. Klimatberäkningar baserat på underlag från 68 verkliga byggnader, men det finns även en jämförelse över hur stor skillnad klimatförbättrade produkter kan göra.

Här är Boverkets nya referensvärden för klimatdeklarationerna
Boverket har tagit fram klimatdeklarationernas referensvärden utifrån en studie av 68 olika byggnader. Foto: Stock Adobe

Klimatdeklarationer för nya byggnader infördes vid årskiftet. Många branschen har efterfrågat skarpa gränsvärden men detta kan komma flera år, enligt Boverket.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium

Läs vidare – starta din prenumeration

Redan prenumerant?

Referensvärden kan vägleda vid upphandling

Däremot har Boverket presenterat referensvärden till vägledning för alla som ska börja klimatdeklarera. Målet är att jämförelsevärdena, som redovisas i kilo koldioxidekvivalenter per kvadratmeter, ska kunna användas för att ställa klimatkrav vid upphandling.

”Mer för dem som behöver puffas på”

– Det är mer för dem som behöver puffas på, men det är bra för det driver utvecklingen, säger Jonas Wahlström, chef projektgenomförande hos Vasakronan i Uppsala, som står bakom ett av årets mest uppmärksammade klimatoptimerade byggen – Sveriges största kontorshus i trä, Magasin X.

– Det är ju inte bara Vasakronan som ska vara bra eller andra som ligger i framkant. Alla måste göra bra ifrån sig. Då är detta från Boverket jättebra.

Boverkets nya referensvärden för olika byggnadstyper. Tabellen ovan visar medelvärden över klimatpåverkan (CO2e/m2 bruttoarea). Här finns också en jämförelse där tre klimatförbättrade produktval gjorts. Det gäller betongprodukter, konstruktionsstål och aluminium som för några byggnadstyper står för mer än hälften av klimatpåverkan. Här visas också skillnader mellan systemgränsen enligt klimatdeklarationen 2022 respektive förslag 2027. Källa: Boverket/KTH:s rapport ”Referensvärden för klimatpåverkan vid uppförande av byggnader”.
Boverkets nya referensvärden för olika byggnadstyper. Tabellen ovan visar nedre kvartilen över klimatpåverkan (CO2e/m2 bruttoarea). Källa: Boverket/KTH:s rapport ”Referensvärden för klimatpåverkan vid uppförande av byggnader”.

Utgår från 68 olika referensbyggnader

Kungliga Tekniska högskolan (KTH) fick tillsammans med WSP och IVL Svenska Miljöinstitutet uppdraget att genomföra en studie om klimatpåverkan som är representativ för dagens nybyggnation. Klimatberäkningar baseras på underlag från 68 verkliga byggnader. Referensvärden har tagits fram för småhus, flerbostadshus, kontor, förskolor och skolor.

Boverket uppger att klimatdatan som har använts i beräkningarna är i huvudsak genomsnittliga värden från klimatdatabasen. Referensvärdena har beräknats för samma systemgränser som gäller enligt reglerna för de nya klimatdeklarationerna. Det betyder att här omfattas byggskedet och byggdelarna klimatskärm, bärande konstruktionsdelar och ickebärande innerväggar.

Boverkets bonus: Referensvärden för fler byggdelar

Boverkets vägledning innehåller också andra godbitar, beräkningar för klimatpåverkan uppdelat på olika byggdelar, husgrund, stomme och fasader. Det går också att hitta beräkningar av koldioxidbelastning från betong, stål, isolering och byggskivor med mera. Även hur olika val av utformningen av byggnaden påverkar klimatavtrycket ska framgå av rapporten, till exempel antal våningar över och under mark och val av solceller.

Dessutom levererar Boverket en bonus! Referensvärden finns också för fler byggdelar än vad reglerna omfattar i dag. ”I dessa ingår även tekniska installationer, fast inredning och invändiga ytskikt”, uppger Boverket, som enligt vill utöka med dessa delar 2027.

Rapporten sammanfattar de mest betydande slutsatserna som relateras till de framtagna referensvärdena och användningen av dessa. Här är några av slutsatserna:

  • Generellt sett finns en stor spridning avseende klimatpåverkan mellan olika byggnader inom samma byggnadstyp. I synnerhet förskolor uppvisar en mycket stor spridning där också materialvalen för stomme varierar mycket till skillnad från småhus som har en mycket likartad materialfördelning. Byggnader med mycket trä, relativt sett, uppvisar betydligt lägre klimatpåverkan än byggnader med andra dominerande material i stommen. Det är därför en, men inte den enda förklaringen till spridningen.
  • För småhus har det betydelse om det finns en eller två våningar att slå ut grundens (husunderbyggnadens) klimatpåverkan på. Det är därför en faktor att vara uppmärksam på vid kravställande utifrån referensvärden för just lägre byggnader.
  • Stommen är den byggdel som generellt står för störst klimatpåverkan, framför allt för byggnadstyperna flerbostadshus och kontor då klimatpåverkan för denna byggdel kan uppgå till 60 procent av byggskedets klimatpåverkan (modul A1-A5). En orsak är att dessa byggnadstyper vanligen har ett större antal våningar än andra byggnadstyper. För hus med få våningar står istället framför allt grunden, men också andra byggdelar för en högre andel av klimatpåverkan. Detta gäller även byggnader med kategoriseringen trästomme.
  • Betong, stål, armering och metaller står för runt 60 procent av klimatpåverkan, sett som medelvärde för samtliga byggnader i studien.
  • Generellt finns större reduktionspotential för byggnader med betong respektive stål som dominerande stommaterial än byggnader med stomme av trä.
  • För småhus respektive flerbostadshus beräknades också klimatpåverkan per boende. Räknat på detta sätt framkommer visserligen att klimatpåverkan per boende är lägre för flerbostadshus med trästomme jämfört med småhusen. Men jämfört med alla flerbostadshus i studien är generellt klimatpåverkan för byggskedet lägre per boende i småhus än i flerbostadshus. Notera att detta enbart inkluderar uppförandet av byggnaden exklusive markarbeten, inte klimatpåverkan för exempelvis drift eller boendes transportbehov.
  • 31 av byggnaderna i studien hade solceller. För 80 procent av dessa byggnader ökade klimatpåverkan med max 5 procent då solceller räknades in. För enskilda byggnader ökade dock klimatpåverkan med upp till 40 procent. Framför allt för byggnader med få våningar och solceller som täcker större delen av taket kommer solceller att betydligt kunna öka klimatpåverkan per m2 BTA för byggskedet. Detta är viktigt att ha i åtanke vid kravställande, i synnerhet om inte den minskade klimatpåverkan under användningsskedet genom solceller, tas hänsyn till.

Källa: Referensvärden för klimatpåverkan vid uppförande av byggnader, 2021

Hållbart byggande

Samhälls- och stadsplanering

Energi

Politik och juridik

Social hållbarhet

Platsannonser

Det senaste