Enligt regeringens januariavtal med Centern och Liberalerna förväntas lagen om klimatdeklarationer träda i kraft, och gälla de som söker bygglov från och med den 1 januari 2022.
Dags att förbereda sig för klimatdeklarationer
KLIMATDEKLARATIONER
Under en föreläsning på Boverkets konferens “Bygg hållbara samhällen för alla” berättade projektledare Kristina Einarsson hur de arbetar för att krav på klimatdeklarationer för byggnader ska bli verklighet. Och vad byggbranschen redan nu kan börja förbereda sig på.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
Boverket har fått i uppdrag att hjälpa regeringen med att ta fram regleringen och arbetar just nu med att bygga en klimatdatabas som kommer bli obligatorisk att använda som klimatdeklarationsregister.
Enligt Kristina Einarsson, projektledare på Boverket, kommer det bli en stor omställning för branschen att börja räkna på byggnadens utsläpp av växthusgaser ut ett livscykelperspektiv för alla nya byggnader som uppförs.
– Det handlar om att ställa om sina organisationer och se till att få fram den data som det finns behov av. Men när man väl ställt om kommer det underlätta att få fram uppgifterna, säger hon.
Byggskedets klimatpåverkan som ska deklareras
Enligt Boverkets förslag är det i första hand byggskedets klimatpåverkan som ska deklareras och byggnadsdelarna som ska innefattas av kravet är bärande konstruktionsdelar, klimatskärm och innerväggar. Klimatdeklarationerna föreslås lämnas vid ett tillfälle, sex månader efter slutbeskedet för bygglovet.
– Hela nyttan ligger i att klimatberäkningar görs i ett tidigt skede av byggprocessen. Boverkets målsättning är att minimera tid och kostnader för alla inblandade aktörer vid genomförandet av kravet på klimatdeklarationer, säger Kristina Einarsson.
Vad aktörer redan nu kan börja förbereda sig på enligt Boverket är att säkerställa att det finns rätt kompetens i organisationen, som har kunskap om livscykelanalyser. Samt undersöka vilka it-verktyg som kan användas för beräkningarna och förbereda för inventering av de resurser (energi och material) som används under byggskedet och vilka utsläpp de genererar.
Då det nya lagkravet i första hand är ett informationsstyrmedel finns det inga gränsvärden för utsläppen enligt Kristina Einarsson.
– Om inte branschen minskar sina utsläpp i tillräcklig takt kan det framöver bli aktuellt med mer kraftfulla styrmedel. Som kan kopplas till exempelvis ekonomiska styrmedel. Men i dagsläget handlar det främst om att öka kunskapen om livscykelanalyser och förmedla nyttan till olika aktörer i byggprocessen om hur de kan bidra till att minska klimatpåverkan, säger hon.
Läs Boverkets introduktion till LCA här