De är bäst i Sverige på klimatanpassning
KLIMATANPASSNING IVL Svenska Miljöinstitutet har tillsammans med Svensk Försäkring återigen kartlagt svenska kommuners klimatanpassningsarbete. Gemensamt för de kommuner som hamnar högt upp i rankingen är att det finns politiska beslut att jobba med frågorna där.
I den senaste kartläggningen av kommunernas klimatanpassningsarbete som IVL Svenska Miljöinstitutet och Svensk Försäkring gjort blev skånska Lomma årets bästa klimatanpassningskommun.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
Det är inte första gången kommunen hamnar högt upp i kartläggningen. 2016 och 2017 hamnade de på andra plats i rankingen och 2019 på fjärde plats.
– Vi har ett systematiskt och framgångsrikt klimatanpassningsarbete. Den främsta anledningen till framgången är att vi samarbetar över kommungränserna och inom vattnets avrinningsområden istället för inom kommungränsen. Vi var också tidiga med att integrera klimatanpassningsfrågorna i kommunens övriga planering, säger Helena Björn i ett pressmeddelande. Hon arbetar som miljöstrategisk samordnare i Lomma kommun.
När Hållbart samhällsbyggande intervjuade tio kommuner om deras klimatanpassningsarbete förra året svarade Helena Björn följande på frågan om vilka åtgärder kommunen arbetar med:
” Erosionsskydd och översvämningsskydd, utrivning av de skydd som är byggda med omodern teknik, utveckling av kommunikationsinsatser och ny översiktsplan med säkerställande av markanspråk och utveckling av arbetssätt som främjar nytänkande kring hur olika aktörer kan delta i arbetet.”
Politiska beslut gemensam faktor
På andra plats i kartläggningen kommer Norrköping. Ängelholm, Söderhamn, Skövde, Kristianstad och Arvika delar på tredjeplatsen.
Den gemensamma faktorn i deras arbete enligt IVL är att alla kommuner har ett politiskt beslut att jobba med klimatanpassning. De har också integrerat klimatanpassning i sin ordinarie verksamhet samt avsatt resurser för att samordna arbetet.
– Att få mandat, att klimatanpassning prioriteras och att någon samordnar arbetet, såväl som att kommunen avsätter resurser är viktiga nycklar – det ger förutsättningar för att kunna bedriva ett långsiktigt och systematiskt klimatanpassningsarbete, säger Hanna Matschke Ekholm i ett pressmeddelande.
Hon påpekar att fler kommuner behöver arbeta så. Kartläggningen bygger på en enkät där 160 av 180 de tillfrågade kommunerna svarat. Svaren visar att det fortfarande bara är drygt hälften av kommunerna som har fattat ett politiskt beslut om att arbeta med klimatanpassning. Ännu färre har satt upp mål för arbetet och endast 43 kommuner har tagit fram informations- eller kommunikationsmaterial om sitt klimatanpassningsarbete.
Många kommuner anger att de har behov av mer stöd och ökade resurser.
Läs kartläggningen här
