Den stora trädbataljen – inhemskt eller exotiskt?

STADSPLANERING Debatten kring användningen av exotiska stadsträd pågår med heta diskussioner. Mattias Gustafsson, landskapsarkitekt på Urbio, hävdar att det kan vara dags för inhemska trädarter att göra en välbehövlig comeback i stadsmiljön.

Den stora trädbataljen – inhemskt eller exotiskt?
Lönn, alm och ginkgoträd

En livlig debatt pågår mellan landskapsarkitekter och trädexperter på den ena sidan, och ekologer och biologer på den andra, angående användningen av exotiska träd i stadsmiljö. Många har starka åsikter för eller emot dess användning och denna polarisering har fått Mattias Gustafsson, landskapsarkitekt på Urbio, att fundera över möjligheten att hitta en mer nyanserad syn på frågan.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium

Läs vidare – starta din prenumeration

    Redan prenumerant?

    – Exotiska stadsträd har blivit populära bland landskapsarkitekter och trädexperter på grund av deras förmåga att överleva i stadsmiljöns unika ståndortsförhållanden och tåla värme och torka bättre än inhemska arter. De anses vara nödvändiga för att tillhandahålla viktiga ekosystemtjänster som dagvattenbuffring och skuggning i en alltmer förtätad stadsmiljö med värmeöeffekter, säger Mattias Gustafsson till Hållbart Samhällsbyggande.

    Vidare berättar han att temperaturen i stadsmiljöer värms upp snabbare än i omgivningen, vilket innebär att det behövs betydligt fler träd än vad som traditionellt har planterats.

    – Naturvårdsverket rekommenderar en krontäckning på 25 procent, medan vissa anser att det behövs upp till 30 procent. Detta beror på att värmevågor under sommaren kan vara dödliga för sjuka och äldre. Exotiska trädarter har därför börjat användas mer som ett sätt att hantera detta problem, säger Mattias Gustafsson.

    Inhemska trädarter gynnar dock insektslivet i städer betydligt mer än exotiska trädarter. En undersökning av Malmös parker visade att mängden insekter och spindlar i vissa fall var två till tre gånger högre på inhemska träd jämfört med icke-inhemska.

    – Antalet växtätande insekter i städer minskar, vilket påverkar fågelpopulationen negativt. Ekologer och biologer har observerat denna trend och noterat att den minskade biologiska mångfalden även påverkar den kulturella upplevelsen av att ha djur i stadsmiljön, såsom fågelsång och andra ekosystemtjänster, säger Mattias Gustafsson.

    Vägen framåt

    Mattias Gustafsson föreslår tre steg för att möjliggöra en välbehövlig comeback för inhemska stadsträd.

    Steg ett: bygg stadsmiljöer där de lokala trädarterna faktiskt trivs.

    – I en stadsbebyggelse där grönskan tillåts breda ut sig mellan husen minimeras risken för värmeöeffekten. Samtidigt som miljön blir mer trivsam och hälsobringande.

    Steg två: Bygg vidare på tänket kring städernas gröna kilar!

    – Skydda och utveckla dessa med en artrik blandskogspalett och låt dessa tränga långt in i stadskärnorna för bästa möjliga spridningsvägar.

    Steg tre: efterfråga redan nu sorter och varietéer av inhemska trädarter som kan stå pall för ett klimat i snabb förändring.

    – På så sätt kan plantskolorna utveckla sorter av inhemska trädarter som är bättre rustade för de accelererande klimatförändringarna.

    Hämtar fler artiklar
    Till startsidan