Denell: Använd grön finansiering i befintligt fastighetsbestånd

Samtidigt lyfts även från flera håll farhågor över att obligationerna börjar anta en mer ljusgrön färg, och att pengarna kanske inte alltid används till de projekt som skapar mest miljönytta.

Anna Denell är hållbarhetschef på Vasakronan och har varit verksam inom området sedan Vasakronan gav ut sin första gröna obligation 2013. Idag är 47 procent av fastighetsbolagets lån gröna.

Hur skulle du beskriva utvecklingen av gröna obligationer under de år som du arbetat inom området? 

– Jag tror ingen hade kunnat föreställa sig att det skulle bli så stort på så kort tid. Nu är nästan 25 procent av alla svenska obligationer gröna, det är snabbt marscherat på sex år.

Hon fortsätter:

– Men eftersom det är mer förmånligt att låna de gröna pengarna så bör ansvarsfulla emittenter och investerare fundera på hur pengarna används, så att de faktiskt gör nytta för miljön. Jag tycker mig se en tendens till en del ljusgröna åtgärder och projekt.

– Vad gäller bygg och fastighet så är det så att byggande alltid tär på miljön. Det finns en del ramverk där man inte bryr sig något om påverkan av själva byggandet utan enbart fokuserar på hus som har lägre energianvändning, säger Anna Denell.

Hon påpekar att nya hus såklart ska vara energieffektiva, men att alla nya hus adderar ett energibehov i samhället, även om de är så kallade nollenergihus.

– Inom andra marknader kan nya produkter fasa ut äldre ineffektiva produkter, men för byggnader stämmer inte det resonemanget. De gröna obligationerna från fastighetsbranschen skulle kanske göra allra mest nytta om de finansierade massiva energieffektiviseringar i befintliga byggnader så att energibehovet minskar i samhället. Den energin som vår sektor därmed kan spara kan användas i andra sektorer,  som exempelvis i fordonsflottan som ska elektrifieras till stor del.

Motstånd från investerarna till en början

När Vasakronan 2017 började finansiera även energieffektiviseringar i sitt befintliga fastighetsbestånd med gröna lån och obligationer stötte de först på patrull från investerarna.

–  Vi fick motstånd från en del investerare som inte ville vara med och refinansiera gamla byggnader, säger Anna Denell.

Hon berättar att investerarna tänkte i termer av additionalitet, ett resonemang som fungerar för energibranschen, där ny förnybar energiproduktion fasar ut fossil energi.

– Numera förstår våra investerare att additionalitetsbegreppet inte är tillämpligt på byggsektorn.  Samtidigt som det byggs nytt, rivs inte äldre hus i samma omfattning, så energibehovet i det totala byggnadsbeståndet går ju upp.

Enligt Anna Denell har Vasakronan  halverat sin energianvändning och minskat sina direkta koldioxidutsläpp med 97 procent de senaste tio åren.

– Vi har mer än halverat våra energikostnader sedan dess och vi ser även att vi gynnas intäktsmässigt. Många företag ställer krav på att lokalerna de hyr ska vara miljöcertifierade, vilket både ökar betalningsviljan och minskar våra vakansrisker, så det finns flera exempel på hur det blir lönsamt för oss, säger hon.

Sista sparade kilowattimmarna kan bli kostsamma

EU har satt ett mål att alla byggnader i Europa till år 2050 ska vara nära-noll-energi byggnader.

Kommer Vasakronan klara det målet?

– Flera av våra nya hus är redan nära noll. I våra befintliga byggnader kan det bli en större utmaning, och faktum är att vi nog på ett övergripande plan i samhället bör föra en dialog om vad som är en rimlig och vettig nivå att sträva efter i äldre byggnader. Det finns en risk att de sista sparade kilowattimmarna blir väldigt kostsamma, både ur ett ekonomiskt och ett miljömässigt perspektiv. Kanske går det åt mer resurser än vad som i slutändan kan sparas.

– Med det inte sagt att vi i vår bransch inte måste anstränga oss rejält och snabbt komma igång med energieffektivisering av det befintliga beståndet. Vasakronans mål är att under kommande år halvera energianvändningen en gång till, säger Anna Denell.

Hon har även nyligen varit med och tagit fram rapporten Lokaldelning som norm inom Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (Iva)

Hur jobbar ni med lokalsvinn och lokaldelning på Vasakronan?

–  Vi experimenterar med olika lösningar, det är en fråga som kommer upp oftare och nu är det läge att börja ta ett aktivt steg och hjälpa till att åskådliggöra att lokaler inte används fullt ut. Nu blir frågan hur man sätter bra mål för ett sådant arbete, kanske behöver vi börja räkna på hur effektivt en kvadratmeter i våra fastigheter faktiskt används.