En guide till levande och hållbara stadsdelar

Susanna Elfors har doktorerat i bebyggelseanalys på KTH och forskat om digitalisering och grannskapsutveckling. Hon har även arbetat som  energi- och miljökonsult och driver sedan tio år tillbaks eget företag inom hållbar stadsdelsutveckling.

Kunskapen som hon samlat på sig vill hon nu förmedla i boken Hållbart såklart! Fastighetsägarens guide till levande och hållbara stadsdelar. Den gavs ut i våras, i samarbete med Svensk Byggtjänst.

– Fastighetsägare kan göra mycket om de vill och jag tyckte det var viktigt att förmedla att det finns en stor möjlighet att jobba med hållbarhetsfrågor, säger Susanna Elfors.

Framför allt vill hon slå ett slag för att det finns stora möjligheter att jobba mycket med redan befintlig bebyggelse för att skapa mer ekologiskt och socialt hållbara stadsdelar.

Därför ger hon i boken exempel på hur fastighetsägare kan arbeta med  stadsdelsutveckling genom exempelvis olika avfalls- och sorteringslösningar, grannsamverkan, mobilitetstjänster, odlingsprojekt och krisberedskap.

Stadsdelsutveckling utan oönskad gentrifiering

En fråga som ofta uppstår kring stadsdelsutveckling är hur sociala och miljömässiga åtgärder i ett område kan bli lönsamma för fastighetsägare utan att bidra till ökade hyror och en oönskad gentrifiering.

– Därför för jag ett resonemang i boken kring att man exempelvis kan jobba mer med minskade utgifter än ökade intäkter, säger Susanna Elfors.

Hon föreslår även, för säkerhets skull, några olika lösningar för att höja intäkterna för fastighetsägare.  Genom att exempelvis hyra ut lokaler och skolor vid flera tider på dygnet till föreningar.  Eller att hyra ut tak och mark för stadsodling.

Nya sätt att arbeta med fastighets- och stadsdelsutveckling  behöver enligt Susanna Elfors finnas med även i planeringen av nya byggnader.

– Det är viktigt att man bygger system som fungerar i längden, det räcker inte att bara slänga upp några odlingslådor och tro att detta automatiskt kommer få folk att börja odla. Man behöver även bygga en infrastruktur kring både jord, gödsel och vatten. Kanske ordna kurser och fundera på vad som händer om eldsjälen, som sådana här initiativ ofta byggs kring, försvinner, säger hon.

Diskussionen om resiliens är död

På frågan om vilket av exemplen i boken som Susanna själv inspireras mest av svarar hon stadsdelen Majorna i Göteborg.

– Där finns ett bra stadsdelsgrepp och flera spännande lösningar som exempelvis folkkök,  bra cykelplanering och en kompostbutik.

Hon menar att kompostbutiken, som samlar in matavfall från de boende i området och levererar jord till odling på gårdarna, gör mycket för att öka känslan för kretsloppet hos de boende.
– Sen är det viktigt att korta kretsloppen och göra dem mer lokala, det kan man enkelt göra med matavfall och jord om man återvinner på plats, säger hon.

Ett av kapitlen i boken ägnar Susanna Elfors åt resiliens. Hon beskriver där hur fastighetsägare kan förbereda sig för att hantera olika typer av kriser, genom att exempelvis arbeta med matsäkerhet och lokala energikretslopp.

– Jag upplever diskussionen om resiliens som död. Det är stort inom alternativa kretsar men bland fastighetsägare och inom näringslivet ser jag inte många tecken på att det engagemanget ökar. Det är nästan bara klimatfrågan som gäller nu, den debatten kan bli lite ytlig vilket jag kan tycka är synd, avslutar hon.