”En vall är ett bra skydd – i ett kort perspektiv”

Med fokus på möjligheter och goda exempel inledde Emma Östlund, Ettelva Arkitekter, dagen för publiken på Hållbart Samhällsbyggande. Hon lyfte bland annat Norra Djurgårdsstaden, men också ett flertal andra anläggningar där regnvatten kan tas om hand vid skyfall. På byggnadsnivå nämnde hon behovet av utvändig solavskärmning, något som idag ofta prioriteras bort.

– Då får man stå på sig som expert, sade Emma Östlund.

Paneldiskussion om klimatanpassning

Hon deltog även i en paneldiskussion ledd av Hållbart Samhällsbyggandes redaktör Anna Sjöström. Panelen lyfte olika frågor kring klimatanpassning, och i den ingick bland andra Helena Björn, Lomma kommun. Helena Björn fick frågan om vad som är ”elefanten i rummet”, den stora frågan som inte kommer fram i debatten.

– Jag tänker på att vi pratar alldeles för lite om reträtt. Att vi inte kommer att skydda allt. Vi måste peka ut vad vi inte kommer att skydda och vara ärliga med det. Vi kommer inte att kunna skydda hela Skånes kust, sade Helena Björn.

”Blundar för att frågan är svår”

Emma Östlund lyfte frågan om komplexitet, och fick medhåll från Christoffer Carstens, Länsstyrelsen i Gävleborg, som också deltog i panelen:

– Jag tycker att vi blundar för att frågan är svår. Det är inte alls som med utsläppsfrågorna att det blir bra vad vi än gör, i den här situationen finns det obegränsade möjligheter att göra fel. Det är vi lite rädda för att prata om och det gör att vi inte kompetensutvecklar tillräckligt, sade han.

Vallar en kortsiktig lösning

Staffan Moberg, Svensk Försäkring, lyfte frågan om att en vall kanske skyddar från översvämning men kan försvåra för den som behöver försäkra sin fastighet. Det är helt enkelt inte troligt att försäkringsbolagen vill försäkra fastigheter som bara har en vall som skydd mot översvämning.

– Det finns nog inget land i världen som har så bra skydd som vi har i Sverige för naturskador. Tittar vi ner på kontinenten ser det väldigt annorlunda ut. Men det finns risk att vi hamnar i den sits som de är, sade han och fortsatte:

– I Danmark till exempel ersätter inte ordinarie försäkringar stormflod. I Nederländerna görs undantag för översvämningsskador för byggnader på av insidan vallarna. Hur svenska försäkringsbolag kommer att göra är svårt att sia om, men ganska troligt kommer de att göra undantag framöver om havet står upp på vallen, och bebyggelsen ligger lägre. I ett kort perspektiv är vall ett bra sätt att skydda sig men i längre perspektiv ska man nog ha en annan strategi med reträtt från den här bebyggelsen. Det är därför det är dumt att bygga nytt i de områdena, sade han.

Geografin räddade gävleborna

Christoffer Carstens, från Länsstyrelsen i Gävleborg, berättade i sitt föredrag om hur regionen drabbades av de stora skyfallen förra året. Han inledde med att berätta att han en månad tidigare fick kommentera skyfallen i Europa, och då aldrig hade kunnat tänka sig att hans egen hemort skulle drabbas bara några veckor senare.

En slutsats var att Gävle och Gästrikland ändå klarade sig bra jämfört med Tyskland, tack vare geografin. Det relativt flacka, svenska landskapet hanterade vattenmassorna bättre än det mellaneuropeiska, där bebyggelse och infrastruktur trängdes i djupa dalar.

Lyckades få loss bättre underlag

Han hade en rad tankar om vad som behöver förbättras, och lyfte frågan om vilket underlag en drabbad region skulle behöva få från SMHI när ett oväder närmar sig.

– Myndigheterna har möjlighet att leverera mer detaljerade prognoser än vad de gör. Det där är något vi behöver bli bättre på. Att tidigare gå in och bygga samverkan. För det visade sig när det kom ett nytt regn lite senare att de kunde leverera en massa saker.

Kunde göra bättre bedömning

Vid det andra regnet fick Länsstyrelsen ut mer data och kunde leverera mer detaljerat underlag till kommunerna.

– Vi kunde jobba förebyggande, och göra en mer kvalificerad bedömning. Nästa gång ska vi göra detta redan vid första händelsen, sade Christoffer Carstens.’