Energieffektiviseringsgurun Amory Lovins: Inför bonus-malus för byggnader

Kling-kling.

– Det här är kolfiber, väldigt stark kolfiber. Det är lätt och starkt och går att tillverka bilar av. Sverige har väldigt bra bilar, men de är de tyngsta i Europa, mycket svenskt stål där. På grund av bilarnas vikt går det åt mycket energi i tillverkningen, dessutom gör tyngden att de drar mycket bränsle.

Han viftar med kolfiberbitarna i luften.

– Genom att tillverka bilar av det här och reducera vikten kan vi göra dem två till tre gånger så effektiva, till ungefär samma produktionskostnad som bilar av stål, säger han.

Inte bara bilar

Resonemanget går vidare till energibesparingar för lastbilar tillverkade av kolfiber, och andra fordon.

– Nyligen såg jag ett flygplan med mycket låg vikt i Los Angeles. Det använder en åttondel av den normala bränsleförbrukningen. Det skulle kunna flyga från Stockholm till New York, utan stopp, i normal hastighet, med en sjättedel av driftskostnaderna. Och det är en bra kandidat för elektrifiering, säger Amory Lovins.

Han är i Sverige på ett tio dagar långt besök, med föreläsningar och möten i Stockholm och Malmö. Sedan lämnar han Sverige under några veckor, men återvänder för att medverka under Almedalsveckan.

Kallas för energieffektivieringens Einstein

Vi träffas i SEI:s lokaler vid Garnisonen i Stockholm och pratar om energieffektivisering. Och det är tydligt varför han kallas energieffekiviseringsguru eller energieffektiviseringens Einstein.

Att han är engagerad och kunnig är självklart och kanske överflödigt att skriva. Siffror och goda exempel blir det gott om under vårt samtal. (Se faktarutan i slutet av artikeln för några av dem.)

Men han är också och rolig och frispråkig och våra avsatta 45 minuter känns alldeles för kort.

Fossilfritt stål intressant, men designen intressantare

Han säger att han tycker att Sverige har kommit långt inom energieffektivisering.

– Jag skulle säga att det är ett av de mest energieffektiva länderna i världen, men det finns mycket kvar att göra.

Han nämner fossilfritt, och dessutom Putin-fritt stål, som ett bra exempel, liksom varianter av cement med lägre klimatpåverkan än de traditionella produkterna.

– Men för mig är det ännu intressantare att åtminstone hälften av stålet och cementen vi använder skulle kunna sparas genom bättre strukturell design.

Energibesparingar inom industrin

Han pratar om rör- och kanaldragning inom industrin. Om de energibesparingar som kan göras om rör och kanaler gjordes korta, tjocka och raka i stället för långa, smala och böjda.

– Då skulle friktionen minska med cirka 80-90 procent, vilket betyder att man kan ha mindre fläktar och pumpar som förflyttar gas och vätskor genom rören. Investeringskostnaderna går ner och om alla gjorde så skulle energibesparingen bli en femtedel av jordens el.

Varför görs det inte i större utsträckning då?

– Eftersom det inte handlar om tekniken utan om designen. Få människor tänker på designen när som ett sätt att skala upp stora förändringar.

Vad krävs för att industrin skulle tänka så?

– Beslutsfattare i alla led måste släppa sina förutfattade meningar och anta det som i Asien kallas beginners mind. Det svåra är att ställa rätt fråga om designen.

Och den frågan är…?

– Vad vi vill att designen ska bidra med. Besparingarna som jag nyss beskrev fungerar i traditionella tillverkningsindustrier och nyare, som datacenter och chipfabriker.

Han upplevelser är att de traditionella industrierna snabbare ställer om, förutsatt att de får siffror presenterade för sig.

– De är ofta väletablerade och tar gärna till sig förbättringar som kan ge konkurrensfördelar. För datacenter och liknande ska det gå snabbt och det gäller att etablera sig innan konkurrenterna, the other guys, hinner före. De tar sig inte tid att fundera på designen, utan vill bara komma igång.

Han tycker att det är viktigt att se till helheten, inte bara den enskilda delar. Som att välisolerade fönster är dyrare än vanliga, men de sparar energi i längden. Eller lättviktsbilar som är dyrare i inköp, men effektivare i det långa loppet.

Vad tycker du att Sveriges regering och politiker ska göra för att få ännu bättre fart på energieffektiviseringen?

– Jag tror att ett av de enklaste sätten är att börja betala ingenjörer och arkitekter för vad de sparar, inte vad de gör av med, så kallade performance-based design fees (prestationsbaserade avgifter). Det skulle göra att de tar ansvar för sina resultat på ett helt annat sätt och dessutom är det ett sätt för de duktiga ingenjörerna och arkitekterna att skilja ut sig från de andra. Regeringen både köper tjänster och kan påverka processer genom lagar och regler, så här finns skillnad att göra, säger Amory Lovins.

Bonus-malus för byggnader

Han säger att bonus-malus-systemet, som gäller för vissa elfordon idag, skulle kunna appliceras även på byggnader.

– Det skulle kunna baseras på hur resurseffektiva de är: antingen betala avgift, eller får pengar tillbaka, eller rabatt. Då blir det en annan beräkning och ett mera långsiktigt tänk. Då blir det i längden lönsamt att lägga pengar på till exempel extra isolering och liknande.

Amory Lovins vill också lyfta nya affärsmodeller, för att främja energieffektivisering genom att minska materialmängden.

”Fokusera på lösningen”

– Att fokusera på lösningen är ett första steg. Ta ett företag som levererar betong eller stål som exempel. Istället för att de säjer sitt material för att bygga en bro så får de betalt för tjänsten säker och effektivtrafik över bron. Då skulle vi säkert se en väldigt sparsam design av bron och nya lösningar. Hisstillverkare skulle inte sälja hissar, utan hyra ut en vertikal transport. Och ju effektivare och underhållsfriare hissen är, ju mer pengar tjänar de. Vi måste tänka nytt.

Han vill också att hantverkare, arkitekter och ingenjörer, ”alla som påverkar hur en byggnad utformas”, ska utbildas mer i whole-system-design, design som tar hänsyn till hela systemet.

– Alla måste se, och känna ansvar för, helheten och inte bara sin del. Och ja, då kommer jag tillbaka till rören igen. De ska vara korta, tjocka och raka, skrattar Amory Lovins.

Vill gärna ha goda exempel

Amory Lovins säger att han gärna utbyter kunskaper och att han är tacksam för goda exempel från Sverige.

Till exempel på design av hela system för radikal energi- eller resurseffektivitet.
– Skriv att det går fint att höra av sig till mig, avslutar han.

Fakta

Goda exempel enligt Amory Lovins

Energiesprong: Ett sätt att göra befintliga hus till nollenergibyggnader. Det sker bland annat genom lösningar som prefabricerade fasader och isolerade tak med solpaneler. Läs mer.BMW i3: Elbil med kolfiber i karossen. Läs mer.3for2 beyond efficiency: Byggnadssystem som ger plats för tre våningsplan där två vanligtvis ryms. Detta genom att exempelvis använda tunnare betongplattor och inte ha några installationsplan. Läs mer.Otto Aviation: Bränslesnålt och lätt passagerarplan. Läs mer.Tesla Gigafactory: Teslas batterifabrik i Nevada, med målsättning att vara en netto-noll-energy-fabrik. Läs mer.

Sitt eget hus i Colorado: Energieffektivt bostadshus med lösningar som till exempel specialfönster, extra isolering och tropiskt växthus. Läs mer.För den som vill läsa mera:Forskning, rapporter och annat på Rocky Mountains Institute.Performance based fees. Uppsatsen Profitably Decarbonizing: Heavy Transport and Industrial Heat, Rocky Mountains Institute (2021)