Enklare byggregler ska ge billigare bostäder

POLITIK & JURIDIK I december lämnade Kommittén för modernare byggregler över sitt slutbetänkande till Per Bolund. Utredaren Anna Sander ser stora möjligheter att få ner månadskostnaden för lägenheter genom de föreslagna förändringarna.

Enklare byggregler ska ge billigare bostäder
Anna Sander Foto: Uppsala kommun

I december lämnade Kommittén för modernare byggregler över sitt slutbetänkande Modernare byggregler – förutsägbart, flexibelt och förenklat till finansmarknads- och bostadsminister Per Bolund. Nu har remissinstanserna möjlighet att lämna synpunkter på förslagen fram till 15 maj.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium

Läs vidare – starta din prenumeration

Redan prenumerant?

Anna Sander, enhetschef på stadsbyggnadsförvaltningen i Uppsala kommun, har tillsammans med Kurt Eliasson, före detta vd på SABO, lett arbetet med utredningen.

– Moderna byggregler ska bidra till ett samhällsbyggande som håller över tid, minskar miljöpåverkan och tillgodoser behovet av bostäder med bra kvalitet för olika inkomstgrupper, säger hon.

FAKTA

Förslag på modernare byggregler

1. Det blir enklare att bygga om

Kommittén föreslår att kraven för ombyggnad tas bort från plan- och bygglagen. Eftersom dagens utformningskrav och tekniska egenskapskrav måste implementeras i hela byggnaden även när endast en del byggs om uppstår kostnader som anses orimliga. Många ombyggnader uteblir som skulle kunna bidra till att befintligt bostadsbeståndet nyttjas mer effektivt

2. Nya föreskrifter möjliggör flexiblare planlösning

Kommittén föreslår större frihet gällande bostadsutformning för att få en ökad variation av bostäder. Med endast två kravnivåer, en för bostäder på högst 35 kvadratmeter och en för bostäder över 35 kvadratmeter ökar flexibiliteten i planlösningen, utan att göra avkall på tillgängligheten.

3. Reformering av Boverkets byggregler tydliggör samhällets krav

Kommittén föreslår att Boverket får i uppdrag att reformera byggreglerna, minimera allmänna råd i föreskrifter och ta bort hänvisningar till standarder. Då föreskrifterna uppfattas som otydliga har de allmänna råden och standarderna blivit styrande för bedömningen av om kraven är uppfyllda eller ej.

4. Ny myndighet skapar enhetlig tillämpningen av byggreglerna.

Kommittén föreslår att en ny myndighet, Byggkravsnämnden, införs med uppgift att ge förhandsavgörande om en föreslagen lösning uppfyller vissa krav. Ett positivt förhandsavgörande ska vara bindande för kommunens byggnadsnämnd vid prövning av bygglov och bedömning vid startbesked.

5. Kontrollprocessen förenklas och förtydligas.

Kommittén föreslår att certifierade sakkunniga och kontrollansvariga avskaffas i plan- och bygglagen. Systemen har flera brister och garanterar varken en oberoende bedömning eller motverkar byggfel.  Kommittén föreslår även att det i plan- och bygglagen beskrivs vad som ska gås igenom vid de arbetsplatsbesök som byggnadsnämnderna utför på byggarbetsplatserna, samt att bestämmelserna för kontrollplanen förtydligas i föreskrifter.

Källa: Kommittén för modernare byggregler

Ett av kommitténs förslag är att det ska bli enklare att bygga om.

– Dagens regler säger att om man gör en ombyggnad enligt PBL:s definition, då tillkommer följdkrav för hela byggnaden. Det vill vi ta bort vilket skulle minska byggkostnaderna avsevärt, säger Anna Sander.

Hon nämner tillgänglighetsanpassning som ett exempel på följdkrav som idag tillkommer vid ombyggnader.

De föreslår även större frihet för bostadsutformning med endast två kravnivåer, en för bostäder på högst 35 kvadratmeter och en för bostäder över 35 kvadratmeter.

Hur hindrar dagens krav på planlösning ett effektivt bostadsbyggande enligt dig?

– Idag finns det en gräns upp till 35 kvadratmeter där man får lov att göra lite tajtare planlösningar med fler funktioner på samma yta. Sedan finns det särskilda regler för 35-55 kvadratmeter och för över 55 kvadrat. De här gränserna har hindrat en effektiv användning av ytor. Vi har föreslagit att man tar bort den övre gränsen vilket skulle ge större frihet i hur man utformar bostäder, säger Anna Sander.

För att få en enhetlig tillämpning av byggreglerna i hela landet föreslås att en ny myndighet, Byggkravsnämnden, införs.

Behövs det verkligen fler myndigheter?

– Ja just den här tycker vi behövs, den är svaret på en väldigt långdragen fråga, nämligen hur vi ska få en enhetlig tillämpning av byggreglerna i hela landet och en snabbare hantering av kommunerna. Då blir det enklare att få till mer industriella lösningar, och de som tillverkar serietillverkade hus våga satsa om det är samma tillämpning i alla kommuner. Idag behöver varje hus ritas på nytt beroende på vilken kommun man befinner sig i, vilket även medför ökade kostnader.

 Vad ser du som det största hindret idag till att det byggs så få billiga bostäder?

– Kombinationen av att reglerna är så utformade att det inte går att få förutsägbarhet och effektiva processer, och att det är svårt att använda samma tekniska lösning i flera kommuner. Sedan finns ju andra hinder som har med marknaden att göra men dem har inte vi utrett, säger Anna Sander.

Hon ser stora möjligheter att få ner månadskostnaden avsevärt för lägenheter genom de föreslagna förändringarna.

– Och då har vi inte räknat med tidsåtgången som kan sparas när fler vet vad som gäller och att det blir mindre möten när en och samma lösning kan användas i flera kommuner, säger hon.

Hur kommer det hållbara och miljövänliga byggandet in i era förslag?

– En av de viktigaste förändringarna är våra förslag att ändra i reglerna kring planlösningar. Vi vet idag att exempelvis många av de väggar som byggs mellan kök och vardagsrum ofta rivs ner, vilket är ett enormt resursslöseri. Om det blir möjligt att bygga kvadratsmarta lägenheter med bra planlösningar går det också åt mindre energi och material, säger Anna Sander.

 

Hållbart byggande

Samhälls- och stadsplanering

Energi

Politik och juridik

Social hållbarhet