Erfarenheter från det koldioxidsnåla byggandet

HÅLLBART BYGGANDE I en intervju med Hållbart samhällsbyggande delar Alexander Landborn, hållbarhetsansvarig på LINK arkitektur, med sig av några av sina erfarenheter från projekt där koldioxidsnålt och fossilfritt byggande varit i fokus.

Erfarenheter från det koldioxidsnåla byggandet
Alexander Landborn Foto: LINK arkitektur och Adobe Stock

LINK arkitektur har designat Sveriges första NollCO2-certifierade byggnad, en Lidlbutik i Visby. De har även, som en av cirka 50 olika projektörer, varit med och vridit och vänt på olika konstruktionslösningar för att förskolan Hoppet i Göteborg ska nå en så låg klimatpåverkan som möjligt.

Alexander Landborn är hållbarhetsansvarig på LINK arkitektur och delar med sig av några av sina erfarenheter efter att ha jobbat i båda projekten.

Han börjar med att berätta att det finns en skillnad i beräkningssätt mellan de två projekten. Hoppet har siktat mot att bli helt fossilfri medan man med butiken i Visby siktar på ett netto-noll-utsläpp men även arbetar med ett maxtak för hur mycket koldioxid som får släppas ut per kvadratmeter.

Oavsett arbetssätt är det stort fokus på materialval och själva byggprocessen i projekten. Enligt statistik från Boverket sker ungefär två tredjedelar av byggsektorns utsläpp vid nyproduktion och renoveringar och ombyggnader, där produktionen av byggmaterial står för cirka 85 procent av utsläppen under själva byggprocessen.

Stor skillnad med mer trä i konstruktionen

En stor del av utsläppen står produktionen av cement till betong för, och trots att det inte var ny kunskap för Alexander Landborn blev han ändå överraskad över beräkningarna som de gjorde för butiken i Visby.

–Det fanns flera saker som överraskade, men särskilt hur stor skillnad vi fick när vi gick över till trä. Och hur stor påverkan betongplattan hade, trots att vi jobbade aktivt för att få ner den. Lidlbutiken är nästan helt gjord i trä, ändå står betongplattan för cirka 30 procent av byggmaterialens utsläpp, säger han och fortsätter:

–Om man börjar tidigt med livscykelanalyser skapas möjligheter att bygga en klimatsmart strategi. Idag görs detta först efter att projektet är klart, vilket lämnar lite utrymme för förbättringsmöjligheter. Det har vi tagit med oss från dessa projekt.

Han påpekar att för Hoppet mynnade beräkningarna till slut ut i att man valde en grund med den patenterade Koljerntekniken, som delvis består av återbrukat glas. Och att mer trä i konstruktionen även kan minska pålningen och volymerna av stål som används till grundförstärkningen, eftersom en träkonstruktion har väldigt låg vikt i förhållande till sin styrka.

Viktigt att välja rätt virke

Ett ökat träbyggande väcker dock frågor kring biologisk mångfald.

Utrotningen av växt- och djurarter sker i snabbare takt än någonsin tidigare enligt FN:s expertpanel IPBES och skogen ska räcka till mycket när efterfrågan på bioresurser ökar. Där vill Alexander Landborn lyfta aktörer som Plockhugget som enbart handlar med virke som inte kalhuggs.

– Göteborgs stad har varit aktiva med att forska fram intressanta lösningar till Hoppet och samarbetat med Plockhugget. Det finns även fler sådana aktörer, säger han.

På frågan hur de ställt sig till återbruk i främst arbetet med Lidlbutiken berättar han att de tittade på möjligheterna, men eftersom det främsta syftet med projektet var att kunna visa projektets klimatpåverkan hade det varit svårt att få fram siffror om de fokuserat för mycket på att få in återbrukat material.

– I pilotversionen av NollCO2 skulle 80 procent av byggnadens klimatpåverkan kunna länkas till en produktspecifik klimatberäkning (EPD) och där fanns det inte jättemycket för återbrukat material, säger Alexander Landborn.

En näst intill existentiell fråga

Han ser dock stor potential i att jobba mer med återbrukat framöver.

– Det syns tendenser till att återbruksfrågan blir mer högaktuell, där exempelvis fastighetsbolaget Vasakronan premierar aktörer som tar fram innovativa återbrukslösningar.

En fråga som i vissa fall kan bli näst intill existentiell för arkitekter och byggaktörer. När det bästa ur miljösynpunkt är att inte bygga alls, utan i första hand använda det som redan finns.

– Men det handlar om att försöka se hela systemet, förstå värdekedjan och skala upp nya tjänster och ny kompetens, som exempelvis inventering av redan existerande byggnader och se hur vi kan jobba med det befintliga. Det blir nya tjänster och nya sätt att tjäna pengar, säger han.

– Sedan är en viktig grej med återbruk att byggnader från början behöver förberedas för återanvändning genom cirkulär design. Även här har träbyggnader en stor fördel eftersom det finns enkla sätt att montera ner dem, avslutar Alexander Landborn.

Hållbart byggande

Samhälls- och stadsplanering

Energi

Politik och juridik

Social hållbarhet