Fem svenska städer på CDP:s klimattopplista
Klimatanpassning Varje år rankar organisationen CDP de städer i världen som har det allra vassaste klimatarbetet. Rankingen utgår från de drygt 1000 städer som rapporterar till CDP. I år finns fem svenska städer med på klimattopplistan.
Plan för klimatanpassning och klimatmål motsvarande 1,5-gradersmålet. Det är två av parametrarna som avgör om en stad hamnar på CDP:s A-lista, som i år omfattar 95 städer runt om i världen.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
Fem svenska kommuner på topplistan
Bland dessa 95 ledande städer finns alltså fem svenska kommuner: Linköping, Lund, Västervik, Växjö och Stockholm. Städerna ska bland annat ha inventerat sina klimatutsläpp och satt tuffa mål för att minska sina klimatutsläpp. För att komma med på listan måste en stad rapportera sina klimatdata till CDP, som är en EU-finansierad ideell organisation, och de inrapporterade uppgifterna ska sedan godkännas för att staden ska komma med i rankingen.
965 städer i rankingen
Totalt har över 1000 städer redovisat till CDP, och av dem har 965 kommit med på listan. Men bara 95 är tillräckligt bra för att hamna på den så kallade A-listan.
– Det är roligt att vi har fler städer som kommer med i rankingen i år, 965 jämfört med 591 år 2020, och att antalet städer som redovisar via CDP ökar. Att redovisa är det första steget mot handling, eftersom det som mäts också blir synliggjort och hanteras, säger Kyra Appelby, CDP, till tidningen.
– Det är också uppmuntrande att 83 procent av städerna på A-listan har satt mål om minskade klimatutsläpp med 80 procent eller mer, till senast 2050.
CPD skärpte kraven
Inför årets ranking har CDP skärpt sina krav på ambitionsnivån för minskade klimatutsläpp. Det har lett till att ett stort antal städer, som tidigare var med på A-listan, nu tappat sin placering. Det vägs dock upp av att nya städer tillkommit.
– Den kritiska gränsen att halvera utsläppen till 2030 närmar sig för varje år. Det avspeglas i att CDP höjer kraven för att komma med på A-listan. Vi har gjort flera ändringar jämfört med 2020, tillfört nya frågor och trycker hårdare på utsläppsmålen, säger Kyra Appelby.
