Fler skyfall och översvämningar att vänta

SOS Alarm blev nedringt och fick ta emot över 500 översvämningslarm.

Trots förstörda och underminerade vägar, översvämmade bostäder och andra fastigheter, vattenskadade bilar, vattenfyllda viadukter, människor som tvingades evakueras och svårigheter för blåljusverksamhet och annan samhällsservice att ta sig fram, klarade sig Gävle med omnejd förhållandevis bra, enligt den utredning som Länsstyrelsen i Gävleborg gjorde i somras på uppdrag av MSB.

200 omkomna

Av tur eller slump var det inga människor som omkom eller skadades allvarligt och inga väsentliga kulturvärden som gick till spillo. Konsekvenserna blev istället främst ekonomiska, om än mycket stora.

När delar av Tyskland och Belgien en månad tidigare drabbades av liknande regnväder omkom över 200 människor och hela byar förstördes.

Enligt den beräkning som Gävle kommun presenterade på skyfallets ettårsdag har det hittills kostat kommunen (inklusive kommunala bolag) 335 miljoner kronor efter avdrag för försäkringsersättningar.

Kommunen har avsatt 250 miljoner kronor för att täcka delar av de skadestånd som är riktade mot Gävle Vatten (VA-huvudmannen). Cirka 1000 krav har lämnats in från försäkringsbolag och privatpersoner relaterade till VA-nätet. Ytterligare krav på ersättning väntas under hösten.

Totalt har försäkringsbolagen fått in ungefär 4 500 skadeanmälningar från privatpersoner gällande skyfallet.

1 000 miljoner kronor

Länsstyrelsens utredning beräknade i somras de totala kostnaderna till mellan en halv och en miljard kronor. Återställningsarbete väntas pågå under flera år.

– De ekonomiska konsekvenserna är fortfarande svåra att bedöma. Förmodligen handlar det om åtminstone en miljard kronor, säger Christoffer Carstens som är chef för enheten för hållbar utveckling vid Länsstyrelsen i Gävleborg.

Enligt utredningen kan fjolårets händelser ses som är föraning om vad som väntar i framtiden. Ökad sannolikhet för kraftiga skyfall är en av de mer säkra effekterna av klimatförändringarna

Går det att undvika liknande händelser i framtiden?

– Nej. Vi behöver i stället blir bättre på att hantera dem. På kort sikt handlar det bland annat om att anpassa bebyggda miljöer, till exempel genom att göra om dagvattensystemen så att de bättre än idag kan hantera kraftig nederbörd.

Så att de kan transportera bort vattnet?

– Allt helt leda bort vattnet vid sådana här händelser är omöjligt. Det är för mycket vatten. Det gäller i stället att leda det dit det orsakar så lite skada som möjligt.

– Alla kommuner som inte redan gör det bör omgående göra nödvändiga utredningar för att få bättre grepp över vilka stora och små problem och risker som de har inom sina områden och vilka åtgärder och förändringar som behöver göras.  Det är ett omfattande arbete som väntar på många håll. Tyvärr är det många kommuner som inte har gjort hemläxan.

Blir mycket dyrt

Christoffer Carsten säger att det i många nya detaljplaner tas hänsyn till ökad nederbörd, men att det ofta behövs bättre planeringsunderlag och samordning för att inte lösningar i ett nybyggnadsprojekt ska orsaka problem i omgivande område.

– Den stora knäckfrågan är dock hur vi ska hantera de problem som ökad nederbörd orsakar i redan bebyggd miljö. Det kommer att ta decennier att anpassa samhällena till de nya förutsättningarna. Och bli dyrt.

Länsstyrelsens rapport.