Fler storstadsbor vill bo mindre tätbefolkat
STADSPLANERING I en undersökning som WSP gjort uppger var tredje storstadsbo att de vill bo mindre tätbefolkat i framtiden men även att de numera känner en starkare gemenskap med människor i sitt närområde. Samtidigt har grönområden fått högre status bland stadsborna.
Under våren 2020 gjorde konsultbolaget WSP en undersökning bland 1800 svenskar i storstadsregionerna där de undersökte hur pandemin påverkat människors resor, möten och möjligheter till gemenskap.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
FAKTA
Kort ur undersökningen
- 34 procent svarar att de kommer vilja bo mindre tättbefolkat i framtiden.
- 67 procent svarar att pandemin fått dem att inse vikten av mötesplatser och grönområden.
- 36 procent upplever en stärkt gemenskap med grannar och människor i närområdet.
- 6 av 10 svenskar känner sig ensamma, 35 procent upplever att det är ett problem.
- 60 procent svarar att den sociala distanseringen gjort att de känt sig mer ensamma.
- 16 procent kan inte namnet på en enda granne.
- Var fjärde upplever att resan med kollektivtrafiken bidrar till bättre sociala kontakter med människor i närområdet.
Där svarade 34 procent att de kommer vilja bo mindre tätbefolkat i framtiden. Samtidigt svarade nästan lika många, 36 procent, att de numera känner en starkare gemenskap med grannar och människor i sitt närområde. Hela 67 procent uppgav att pandemin fått dem att uppskatta och inse vikten av att det finns mötesplatser utomhus och grönområden där de bor.
– Det är lite svårt att tyda vad detta kan betyda för flyttmönstren i framtiden. Jag tror däremot att en del kommer addera frågan hur tätt de är beredda att bo, men också undersöka lite noggrannare vad det finns för ytor för gemenskap och motion i närheten.
Det säger Lina Kumlin, senior planeringsarkitekt på WSP i en kommentar.
Fler åldersintegrerade mötesplatser behövs
I ett pressmeddelande från WSP påpekar hon även att mötesplatser och grönområden är en ständig diskussion när staden ska förändras eller byggas ut.
Grönområden i urbana miljöer har enligt forskningen visat sig ha många positiva effekter, till exempel bidrar de till att rena luften, främja biologisk mångfald, sänka bullernivåer, ta hand om regnvatten samtidigt som de sänker stressnivån för stadens invånare och ger skugga vid värmeböljor. Trots detta hamnar de ofta ganska långt ner på prioriteringslistan.
– Generellt sett är grönområden ganska lågt prioriterade och det kan vara förödande för välmåendet, både sett till fysisk hälsa men även den psykiska hälsan. Jag skulle också vilja se fler åldersintegrerade mötesplatser där även äldre som oftare drabbas av ensamhet kan ha en naturlig plats, säger Lisa Kumlin.
Har du några exempel på vad en åldersintegrerad mötesplats utomhus skulle kunna vara?
Foto: WSP
–Spontant skulle jag säga att våra större stadsparker är de bästa exemplen. Och att det är integreringen och blandningen av funktioner och utbud som ger en åldersintegrering, svarar Lisa Kumlin.
Hon fortsätter:
–Till exempel Kungsträdgården i Stockholm, med små caféer i utkanten, allén med körsbärsträd som lämpar sig för både sparkcyklar och rullatorer. Fontänen i mitten som fungerar som en blickpunkt och vattenlek om somrarna. Trapporna som fungerar att sitta på och klättra på. Möjligt att vara delaktig eller bara vara åskådare. I exempelvis Spanien finns många sådana parker i kvartersstrukturen.
Kollektivtrafiken viktig mötesplats
WSP har även tittat närmare på hur stadens utformning påverkar ofrivillig ensamhet och nämner grönområden, trygghet och god tillgång till kollektivtrafik som de åtgärder som kan ha en positiv effekt.
I studien svarar var fjärde person att resan med kollektivtrafiken bidrar till bättre sociala kontakter med människor i närområdet och enligt WSP har tidigare forskning visat att där det finns kollektivtrafik skapas fler och nya sociala relationer, jämfört med områden där biltrafiken dominerar.
Läs mer om studien här
