Forskare: Traditionella energimätningar ger inte hela bilden

ENERGIEFFEKTIVISERINGAR När det diskuteras energieffektiviseringar hamnar ofta miljonprogrammets byggnader i fokus. I en ny publikation från RISE och Lunds universitet vill forskarna visa att ett annat sätt att mäta byggnaders energianvändning ger en annorlunda bild än den som vanligtvis målas upp.

Forskare: Traditionella energimätningar ger inte hela bilden
Flerbostadshus i Skärholmen, Stockholm. Foto: Adobe stock

–Trångboddhet är ett problem, men ett ineffektivt utnyttjande av byggnader i mer välbeställda områden är också ett problem.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium

Läs vidare – starta din prenumeration

Redan prenumerant?

Det säger Mikael Mangold på RISE. Han är en av forskarna bakom en ny publikation från Lunds universitet och RISE där sätten att mäta byggnaders energianvändning per kvadratmeter och per person har jämförts.

Eftersom det traditionella måttet med energianvändning per kvadratmeter enbart ser till en byggnads tekniska egenskaper kan det enligt forskarna innebära att en byggnad som ingen eller få bor i framstår som mer effektiv än mindre energieffektiva byggnader som bebos av flera människor.

Mäter man istället energianvändning per person i ett hus framstår de byggnader i miljonprogrammen som oftast hamnar i fokus när det pratas effektiviseringar som betydligt mer energieffektiva än byggnader i exempelvis stadskärnor och mer välbärgade områden som oftast marknadsförs som gröna och hållbara.

Vill visa fler aspekter

Mikael Mangold påpekar att även om lösningen inte är trångboddhet i energiineffektiva byggnader vill forskarna visa att det finns fler aspekter när man tittar på byggnaders energianvändning ur ett systemperspektiv.

Dels för att det stora fokuset på åtgärder i just miljonprogrammets byggnader även har lett till en trend med högre hyror vilket kan göra att många inte har råd att bo kvar. Men också för att lyfta vad som kan vara ett slöseri med lokaler och ytor i andra delar av bostadsbeståndet.

–Det är ett problem att man inte att  utnyttjar en stor del av bostadsbeståndet på ett yteffektivt sätt. Sen ser vi ser en risk i att det stora fokuset på energieffektiviseringar i just miljonprogramsområden kan leda till ökade hyreskostnader för de som bor där så att klyftorna ökar ytterligare.

Läs rapporten här

Hållbart byggande

Samhälls- och stadsplanering

Energi

Politik och juridik

Social hållbarhet

Platsannonser