Förskolan Hoppet testar krypgrund av pålavkap

Cirkularitet Nya förskolan Hoppet i Göteborg är byggt med 70 procent lägre klimatbelastning från de stora byggdelarna. Tre komplementbyggnader på förskolegården fungerar dessutom som testbäddar för mer experimentella material och byggmetoder.

Förskolan Hoppet testar krypgrund av pålavkap
Maria Perzon, hållbarhetsansvarig på teknikbolaget Bengt Dahlgren, som medverkat i innovationsprojektet Hoppet. Foto: Pressbild

Pilotprojektet Förskolan Hoppet har rönt stor uppmärksamhet. Målsättningen för Göteborgs stad var att bygga helt fossilfritt och klimatneutralt, men det var för svårt – än så länge.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium

Läs vidare – starta din prenumeration

Redan prenumerant?

Fakta

Beräkna klimateffekter av återbruk

  • För produkter som återbrukas nollas den klimatpåverkan som annars uppstår vid en produkts utvinning av råvaror och tillverkningsprocess. Däremot beaktas klimatpåverkan som kan uppstå vid rekonditionering, transporter och lagerhållning av produkten.
  • Ta reda på om den återbrukade produkten har andra driftegenskaper, så som ökat behov av underhåll eller en sämre energiprestanda. IVL Svenska Miljöinstitutet har tagit fram en handledning för hur klimateffekterna av återbruk kan beräknas.

Källa: Hoppet

70 procent lägre klimatbelastning

Att ändå nå 70 procent lägre klimatbelastning från de stora byggdelarna, detta räknat utan inbundet kol, är en stor bedrift och lärdomarna många, enligt Maria Perzon, sustainability manager hos teknikkonsultbolaget Bengt Dahlgren, som varit med från start i pilotprojektet.

Testbäddar för unika material

Tanken är också att Göteborgs stads lokalförvaltning tillsammans med forskare, leverantörer och innovativa aktörer ska utvärdera olika material och lösningar. Tillsammans med Rise kommer materialegenskaper såsom isoleringsförmåga, fukthantering och brandbeständighet testas och verifieras för att kunna skala upp tekniker som än så länge inte har så stor spridning inom det industrialiserade byggandet. Tre komplementbyggnader, som bland annat används för barnens utomhusvila, har fungerat som testbäddar.

– Byggtekniker som saknar vissa verifieringar enligt svensk standard vågade lokalförvaltningen inte bygga in i huvudbyggnaden. Då var det himla roligt att det fanns dessa tre komplementbyggnader, där man kunde testa helt unika saker, konstaterar Maria Perzon.

Så återbrukas pålavkap

Genom att använda sig att cirkulära metoder finns stort potential att minska en byggnads klimatpåverkan. I Göteborgstrakten, där det är vanligt att påla vid byggnationer, finns det möjlighet att återbruka pålavkap.

– Pålavkap ligger som grundläggning under alla tre komplementbyggnaderna. Det ligger som en ruta i stället för en murad grund. Det blir som en krypgrund.

Förskolan Hoppet
Materialmöte mellan trä och tegel. Foto: Felix Gerlach

Har använt återbrukat tegel

Maria Perzon ger flera exempel på att steget till återbruk inte var långt.

– Ett hus har återbrukat tegel.

En annat av de tre komplementbyggnaderna är byggt av fabriksspill och lera, berättar Maria Perzon.

– Tanken var att bygga helt i lera, men man nöjde sig med en vägg för att testa metoden. Då byggde man tre väggar i fabrikspill från produktion av KL-trä.

Lera från Operan byggdes in

Här i Sverige används lera mest inom byggnadsvårdskretsar och av pionjärer inom ekobygg i privatbostäder. Maria Perzon konstaterar att lera däremot är ett ganska vanligt byggmaterial ur ett europeiskt perspektiv. Hon avslöjar också att Hoppet fick delar av sin lera från oväntat håll:

– Det är lera som delvis är återbrukad från Operan. De hade en dansföreställning som hette Icon och sedan blev det över. Det är även lera som blev över från ett bygge av en privatbostad i Alingsås.

Komplementbyggnaden med vägg av lera. Foto: Maria Perzon

Karlsson: Bygg av den lera som finns lokalt

Angélica Karlsson, strategiansvarig för cirkulär byggnation på Lokalförvaltningen, ser potential i lera som byggmaterial:

– Lerans potential som klimatförbättrande material ligger i att bygga av den lera som finns lokalt, helst den lera som finns på den tomt som ska bebyggas.

Hampakalk har goda klimategenskaper

Den tredje komplementbyggnaden är byggd med hampakalka. Det är ett biobaserat material som binder kol. Hampan är dessutom snabbväxande även i norra Europa, förklarar Maria Perzon.

– Det är en trästomme med reglar som håller ihop hampakalkelement.

Idé som skrotades: Pressat byggavfall

Maria Perzon säger att det har funnits idéer och byggmaterial som de har fått släppa längs vägen, för att det blev alldeles för dyrt, av brandskäl eller av andra orsaker. Hon ger ett konkret exempel där de inte nådde ända fram denna gång:

– Att pressa ihop byggavfall till byggstenar blev för svårt. Det var huvudspåret, men det funkade tyvärr inte än.

Förskolan hoppet
Förskolan Hoppet i Göteborg som är byggd med klimateffektiva byggmaterial. Foto: Felix Gerlach

Göteborgs mål är att bli klimatneutralt

Lärdomarna från innovationsprojektet Hoppet ska ta Göteborgs stad närmare målet att bli klimatneutral. Lösningar som funkar här ska implementeras i större skala i kommande byggprojekt. Under de år som projektet pågått har öppenheten från både producenter och leverantörer ökat för mer hållbara och cirkulära byggmaterial – men en större förflyttning måste ske.

– För att lokalförvaltning ska kunna bygga fossilfritt behöver branschen ställa om, säger Maria Perzon.

Läs mer om innovationsprojektet Hoppet här

Hämtar fler artiklar
Till startsidan