Kan Norrmalmstorg göra oss bättre på att samarbeta om klimatanpassning?
Klimatanpassning
Norrmalmstorg i Stockholm riskerar att hamna under vatten ifall staden drabbas av rejäla skyfall. Nu står platsen i fokus för en förstudie om klimatåtgärder i befintlig bebyggelse.
Regeringen har gett länsstyrelserna en utökad penningpott för att stötta klimatanpassning i samhället. Kommunerna behöver höja kompetensen och kan söka pengar för att etablera en process inom kommunen för att analyser risker och sårbarhet eller identifiera, prioritera och påbörja förebyggande klimatåtgärder.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
Fakta
Fler projekt som får stöd till klimatanpassning
Fastighetsägarna med i projektet
Förstudien Klimatanpassning av befintlig bebyggelse i praktiken har fått 350 000 kronor för att undersöka lämpliga samverkansmodeller när både offentliga och privata aktörer berörs av översvämningsrisker inom ett område.
– Vi har precis fått medel och ska dra i gång, säger Rikard Silverfur, chef för utveckling och hållbarhet på Fastighetsägarna Sverige.
Därför är Norrmalmstorg i fokus
Rikard Silverfur berättar att de i förstudien fokuserar på Norrmalmstorg, som ligger i riskzonen för framtida översvämningar. Frågan är hur de olika aktörerna på bästa sätt kan samverka för att sätta in lämpliga åtgärder? Just här äger Stockholm stad mark, Ellevio har en kraftstation och Hufvudstaden är den stora fastighetsägaren i kvarteret.
– Deras byggnader löper stor risk att bli översvämmade vid 100-årsregn enligt Stockholm stads skyfallskartering, förklarar Rikard Silverfur.
Kan inspirera arbetet med klimatanpassning
Enligt Rikard Silverfur kommer de att titta på samverkansmodeller inom trygghetsområdet och om renhållningsfrågor för inspiration. Där är det är vanligt att flera aktörer samarbetar i så kallad Business improvement district (BID) för att finansiera åtgärder som ökar platsens attraktivitet.
Behövs mer samverkan om klimatanpassning
Planen är att en ny samverkansmodell för klimatresiliens ska kunna används även på andra urbana platser, där olika aktörer identifierat en gemensam risk.
– Det behövs ett större grepp där man titta på vad är största nyttan för alla parter i stället för att var och en gör sina åtgärder, anser Rikard Silverfur och berättar att rapporten ska vara klar i vår.
