Framtidsarbete med hjälp av naturlig vishet

I den nyligen utgivna boken Naturligt vis: ledarskap och framtidsarbete med biomimik vill författaren Agneta Nyholm visa vad vi kan lära oss om problemlösning och hur vi bygger och formar våra samhällen genom att närmare studera naturens processer.

Biomimik är ett relativt okänt begrepp i Sverige än så länge, samtidigt omges vi dagligen av exempel på det.

Ingenjörer, arkitekter och entreprenörer har redan löst flera problem och utmaningar genom att studera naturens lösningar. Exempelvis har de som först designade hängbroar hämtat inspiration från hur våra muskler är konstruerade, forskare har ökat effektiviteten i solfångare genom att härma flugors ögonstruktur och i Tokyo har slemsvampar konsulterats för planering av tunnelbanan.

–Naturen har 3,8 miljarder års försprång, den vet hur vi ska göra för att få ut det bästa av allt. Det är ingen idé att vi lär oss mer om den, det är dags att lära av den, säger Agneta Nyholm.

I naturen överlever endast bra design

Hon är i grunden friskvårdsledare och beskriver att kärnan i allt hon gör och engagerar sig i kretsar kring att få människor att må bra. Hon har tidigare skrivit flera böcker om feng-shui, arbetat med utbildningar och varit engagerad i samhällsplanering genom medborgarrörelser.

Därför ger boken ett antal exempel på hur biomimik använts inom byggkonstruktioner och stads- och samhällsplanering. Hon kopplar också ihop ämnet med ledarskap som hon menar behöver inspireras mer av naturens grundprinciper för att vi ska få ledare som kan ta oss in i framtiden.

–Biomimik handlar om hur man bygger ett system för att det ska hålla. I naturen är det bara bra design som överlever, det är samma med våra företag och organisationer, säger hon.

När man studerar biomimik är det alltid fler som studerar ett fenomen samtidigt, utifrån sin yrkeskompetens och därifrån lägger man ihop vad man ser. Allt handlar om samarbete, mångfald och lokal expertis enligt Agneta Nyholm.

Hon kom i kontakt med ämnet när hon jobbade med inredning och design. Och ser en stor vinst i att hämta inspiration för cirkulära processer från naturen.

–Människor är de enda som kör ett linjärt system, allt annat liv på jorden jobbar cirkulärt och vi sabbar hela strukturen när vi inte gör det, säger hon.

Slemsvampen som trafikplaneringskonsult

På frågan om vilket exempel inom biomimiken som hon finner mest fascinerande svarar hon slemsvampen. Den har överraskat många forskare som studerat den. Trots att slemsvampen varken har hjärna eller nervsystem uppför den sig på ett sätt som både verkar intelligent och strategiskt.

–Den är otroligt skicklig på att kostnadsberäkna. Genom att hälla ut den på en karta över London med mat i förorterna har den visat hur det perfekta vägnätet kunde sett ut där. I Tokyo använder de slemsvampen för optimering av tunnelbanesystemet, säger Agneta Nyholm.

Hon har själv fått mycket hopp genom att studera naturens processer.

–Jag blir lite halvreligiös när man ser likheten mellan trädens grenar och våra blodomlopp. Vi tror att vi inte är en del av naturen för vi har fallit ur det systemet. Men att titta närmare på naturens konstruktioner inger mycket hopp, det är fantastiskt, säger hon.