Guide: så räknar du återbrukets klimatnytta

I den standarden delar man in byggnadens livscykel i fyra moduler.

Louise Holmstedt, Specialist Hållbar Stadsutveckling, Bengt Dahlgren, förklarar vad de innebär.

Fyra moduler, varav en frivillig

A-modulen: där tittar man på klimatpåverkan som uppstår under produktionsskedet. Det gäller material och råvaror som behövs för att skapa en byggprodukt, men också själva byggprocessen och uppförandet av huset.

B-modulen: där beräknar och spårar man klimatpåverkan som uppstår under driftskedet. Till exempel underhåll, utbyte, reparationer, men också i form av att vi använder resurser som energi och vatten.

C-modulen: påverkan som uppstår i slutskedet av en byggnads livslängd. Det är kopplat till demontering och rivning och de processerna som finns där, till exempel avfallshantering.

D-modulen: en separat, frivillig del. Den syftar till att beskriva konsekvenser som kan relateras till material- och energiåtervinning samt återanvändning utanför byggnadens systemgräns. Modul D kan och ska redovisas separat och inte jämföras med eller läggas ihop med övriga moduler.

– D-modulen kan vara lite knepig att hantera, men ur ett återbruksperspektiv är den väldigt viktig, säger Louise Holmstedt.

Klimatdeklarationerna driver på kunskapsutvecklingen

Hon tycker att man ska vara lite strikt med att beräkna klimatnyttan enligt gällande standard.

En anledning är att det blir en robust och jämförbar beräkning av vad man faktiskt tjänar på återbruket.

– En annan anledning är att standarden ligger till grund för de beräkningar som ska göras i enighet med klimatdeklarationen och det nya lagkravet som kom i början av året. Det betyder att man nu i branschen får en lite ökad kunskap och en kunskapsbank för hur man genomför LCA för byggnader. Vi bygger kunskap tillsammans och klimatdeklarationen driver den utvecklingen, säger hon.

Två typer av LCA-begrepp

Inom standarden två olika typer av LCA-begrepp: bokförings-LCA och konsekvens-LCA.

Enkelt förklarat kan man säga att bokförings-LCA handlar om den klimatpåverkan som uppstår inom ett begränsat system och i ett specifikt skede.

– Till exempel kopplas klimatpåverkan till vad som händer när man producerar en råvara, när man byter ut en produkt, eller när man till exempel avfallshanterar en råvara, säger Louise Holmstedt.

Det smarta med konsekvens-LCA

Konsekvens-LCA har ett större perspektiv.

– Där ser man ur ett samhällsperspektiv: ”vad får man för större nytta av att frigöra material för återbruk för den stora marknaden?” Det är lite mera tekniskt, men ganska rakt fram när man gjort det här några gånger.

Hon säger att det finns en smart sak med konsekvens-LCA. Enligt standarden nollas klimatpåverkan från en återbrukad produkt för livscykelskeden A1-A3.

– Då kan man verkligen förstå nyttan med återbruket. Den visar hur man kan reducera klimatpåverkan på ett bra sätt genom återbruk. Återbruk ur ett konsekvens-LCA-perspektiv gör att man bryter de linjära flödena och får en cirkularitet som man inte får på andra sätt, säger Louise Holmstedt.

Även återbruket har en klimatpåverkan

Hon understryker att man ska komma ihåg att återbruk inte är likställt med att det inte uppstår någon klimatpåverkan överhuvudtaget.

– Till exempel kommer man fortfarande att behöva transportera sin produkt som ska återbrukas, man kan behöva lagerhållning däremellan som också ger upphov till en klimatpåverkan och kan behöva rekonditionera sin produkt. Men generellt är den påverkan betydligt mindre än att producera en ny produkt, vilket gör att återbrukets effekter oftast blir väldigt goda ur ett klimatperspektiv.

Mellanprocesserna är en utmaning

Det finns också en del svårigheter med beräkningarna.

– Även om det finns en standard så är standarden lite bättre beskriven i bokförings-LCA-modulerna. Det finns större tolkningsmöjligheter inom modul-D och där finns därför en liten risk för dubbelräkning av klimatpåverkan eller klimatnyttan.

En annan utmaning är att mellanprocesserna, som transporter, lagring, rekonditionering, är ganska dåligt dokumenterade. Där saknas ofta dataunderlag. Enligt Louise så innebär det ofta att när man räknar på klimatnyttan på återbrukade produkter så kanske man inte räknar med mellandelen eftersom det blir för stora osäkerheter i siffrorna.

– Vi behöver också bygga ett intresse för att ställa om branschen. Det gäller att visa på kopplingen mellan ekonomi och klimatpåverkan. Vi måste börja våga räkna och sätta mål för vilken klimatpåverkansreduktion man ska försöka uppnå med återbrukade produkter, säger Louise Holmstedt.

Medskick på vägen till den som vill komma igång:

• Beräkna klimatnyttan av återbruk enligt standard SS-EN 15978. ”Det kan vara tungt och tekniskt, men det går att ta sig igenom. Om man inte har möjlighet, eller vill det, ta hjälp.”
• Låt någon som är insatt och kunnig utföra LCA-beräkning för återbruket.
• Var transparent – om antaganden eller förenklingar är gjorda var tydlig med detta.
• Var transparent med vilka produkter som räknas med som återbrukade.
• För störst klimatnytta, gör beräkningen i tid och sätt tydliga mål för klimatbesparing.