Anna Graaf, hållbarhetschef på White arkitekter konstaterar att år 2022 som helhet innehöll stora svårigheter med invasionen av Ukraina, hög inflation och energikris. Dessutom hamnade hållbarhetsfrågorna i skymundan, inte minst i den svenska valrörelsen. En valrörelse som sedan mynnade ut i en polariserad energidebatt, istället för att samlas kring en långsiktig strategi.
– Samtidigt tog näringslivet ett stort ansvar för att driva på den hållbara utvecklingen, inte minst kring stora industrisatsningar. Även EU visar ett starkt ledarskap och sätter nu agendan för att nå såväl klimatmålen som att skapa hållbara livsmiljöer, säger Anna Graaf till Miljö & Utveckling.
Starkt hållbarhetsfokus från näringslivet
Bland de positiva sakerna som hände under 2022 nämner Anna Graaf näringslivets och EU:s starka fokus på hållbarhetsfrågorna.
– EU:s gröna taxonomi har bidragit till ökade krav på företag och att styra om mot mer hållbara investeringar.
Ur White arkitekters perspektiv kan hon också konstatera att det cirkulära byggandet, främst med fokus på bevarande, återbruk och återvinning snabbt tagit fart i byggsektorn. Det cirkulära fokus sänker i sin tur branschens totala klimatpåverkan.
– Även träbyggande har nått helt nya nivåer och vi ser nu allt fler kontor och kommersiella fastigheter av trä. Den nya lagen om klimatdeklaration av byggnader lägger en bra grund för att sänka klimatpåverkan.
Vad var det sämsta med hållbarhetsåret 2023?
– Den nya regeringen är tyvärr väldigt otydliga kring riktningen för Sveriges miljö- och klimatpolitik framöver. Det skapar stor osäkerhet för näringslivet. Ett tydligt ledarskap och långsiktighet är avgörande för att få med sig alla i omställningen och för att företag ska våga satsa på utveckling. Oavsett vad man anser i olika sakfrågor och vilka lösningar som kan vara bäst så behövs tydliga strategier. Jag tror ingen kan blunda för att vi måste värna om jordens resurser och den biologiska mångfalden om vi ska säkerställa ett hållbart liv för lång tid framöver.
Trots att hon anser att det behövs mer tydlighet från regeringens sida är Anna Graaf hoppfull inför hållbarhetsåret 2023.
– Det sägs att nöden är uppfinningarnas moder. Kanske kan en ekonomisk kris få oss att tänka till kring behov och nya sätta att ”konsumera”.
Det kärva ekonomiska läget kan enligt Anna Graaf också driva på omställningen i det stads- och samhällsplaneringen.
– Jag tror att det blir ett genombrott för att aktivt arbeta med att sänka klimatavtrycket av den byggda miljön. Jag hoppas att stadsplanering tar frågan om ekosystemtjänster och klimatanpassning på allvar.
Ser att sociala frågor nedprioriteras
Tyvärr, menar Anna Graaf, ser hon en tendens att hälsa och sociala frågor prioriteras ned i stadsplaneringen, men hoppas att denna utveckling vänder.
– Städer är ju till för människor. Jag hoppas även att offentliga upphandlingar på allvar sker utifrån hållbarhetskrav och inte bara pris.
Anna Graaf säger också att hon skulle vilja att debatten i högre grad hade fokus på alla de möjligheter till nya företag och jobb som finns i den hållbara omställningen. Hon påpekar att den cirkulära ekonomin kräver nya typer av affärsmodeller där man istället för att sälja och äga en vara i mycket högre grad tjänar pengar på att tillhandahålla en produkt och tjänst.
– Detta öppnar för nya typer av jobb, inte minst inom byggsektorn, med högre fokus på hantering av material, logistik, reparationer och hantverkstjänster. Digitala tjänster kan också vara en nyckel för detta. För att lyckas med den hållbara omställningen måste vi tänka om och se nya möjligheter på så många olika nivåer. Det tycker jag känns väldigt spännande.