Här är EU-kraven på energieffektivisering

Energi Från 2030 måste alla nya fastigheter i EU vara nollutsläppsbyggnader och ha solceller på taket. Detta enligt det nya direktivet om byggnaders energiprestanda.
– Överenskommelsen är efterlängtad, säger Rikard Silverfur, utveckling- och hållbarhetschef på Fastighetsägarna, till Hållbart Samhällsbyggande.

Här är EU-kraven på energieffektivisering
Foto: Fastighetsägarna/Adobe Stock.

I december enades EU om direktivet för byggnaders energiprestanda (EPBD).
Enligt överenskommelsen ska energiförbrukningen minska med 16 procent i fastighetsbeståndet till 2030 genom energieffektivisering. Samtidigt får varje medlemsland stor frihet att själv utforma hur reglerna ska införas.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium

Läs vidare – starta din prenumeration

    Redan prenumerant?

    – Överenskommelsen är efterlängtad. Fastighetsägarna, och många andra, har följt detta nära sedan 2020 när kommissionen lanserade ”Renovation Wave” och sedermera ”FitFor55”. Nu vet vi hur direktivet kommer att utformas och vi bedömer att man landat i en ambitiös och samtidigt flexibel lösning, säger Fastighetsägarnas utveckling- och hållbarhetschef, Rikard Silverfur, till Hållbart Samhällsbyggande.

    Kraven på energibesparingar i befintliga byggnader gjordes mer flexibla och teknikneutrala jämfört med tidigare förslag. Samtidigt anser Rikard Silverfur att direktivet ändå är tufft.

    – Med tanke på att målet för 2050 är att alla byggnader ska vara nollemissionsbyggnader så är direktivet tufft. För Sverige rör det sig om ca 700 000 byggnader som berörs och som till 2050 behöver vidta mer eller mindre omfattande åtgärder för att nå detta, säger han.

    Vidare menar Rikard Silverfur att Fastighetsägarna välkomnar utfallet – givet vad förhandlingarna hade kunnat landa i.

    – Direktivet har kvar ambitiösa mål för att förbättra byggnaders energiprestanda samtidigt som medlemsländer ges förtroende att lokalt utforma hur detta bäst genomförs, säger han.

    Nollutsläpp av växthusgaser

    EPBD-direktivet inkluderar också krav på att nya byggnader måste vara nollutsläppsbyggnader. Medlemsländerna har möjlighet att själva bestämma nivån för kraven på nollutsläppsbyggnader baserat på kostnadsoptimala beräkningar.

    Energikrav på bostadshus

    För befintliga bostadshus, både villor och flerbostadshus, ställs kraven mot varje lands samlade byggnadsbestånd, inte individuella byggnader. Från 2020 ska medlemsländerna minska den genomsnittliga energiförbrukningen för hela bostadsbeståndet med 16 procent till 2030 och med 20–22 procent till 2035.

    – För flerbostadshus motsvarar målen en höjning av renoveringstakten i snitt och det blir större fokus på att också energieffektivisera när det renoveras. Här får vi dock invänta hur regeringen och Boverket väljer att införa direktivet för att kunna bedöma konsekvenser för flerbostadshus, säger Rikard Silverfur.

    Dock krävs det att 55 procent av energibesparingarna sker inom de 43 procent av byggnaderna med sämst prestanda i varje land.

    För lokaler är överenskommelsen att år 2030 ska alla byggnader prestera bättre än de 16 procent med sämst prestanda år 2020. Sedan, till år 2033, ska alla byggnader ligga över gränsen där de 26 procent med sämst prestanda befann sig 2020.

    – För lokalbyggnader är det mer tydligt att de som idag tillhör de 16 (drygt 11 000 byggnader) respektive 26 procent (drygt 18 000) med sämst energiprestanda snabbt behöver komma i gång och planera för hur de kan förbättra sin energiprestanda. 2030 och 2033 är inte långt borta, fortsätter han.

    MEPS blir frivilligt

    MEPS (Minimum Energy Performance Standards) blir nu frivilligt för medlemsstaterna att använda, i kontrast till de tidigare obligatoriska kraven på enskilda byggnader som föreslogs av kommissionen och senare parlamentet. Undantag kommer att finnas för byggnader med historiskt värde, byggnader för försvarsändamål och vissa lantbruksbyggnader.

    Solceller

    Medlemsländerna ska även säkerställa installation av solceller på lämpliga nya byggnader, offentliga byggnader samt befintliga lokaler som genomgår ombyggnationer, förutsatt att det är tekniskt och ekonomiskt genomförbart.

    Implementeringen av detta kommer att ske stegvis:

    • 31 december 2026, för alla nya offentliga byggnader och nya lokalbyggnader som är större än 250 kvadratmeter;
    • 31 december 2029, för alla nya bostadshus
    • 2027, för befintliga lokalbyggnader som är större än 500 kvadratmeter och genomgår ombyggnation
    • 31 december 2027, för alla befintliga offentliga byggnader som är större än 2000 kvadratmeter;
    • 31 december 2028, för alla befintliga offentliga byggnader som är större än 750 kvadratmeter
    • 31 december 2030, för alla befintliga offentliga byggnader som är större än 250 kvadratmeter
    Hämtar fler artiklar
    Till startsidan