Inga produkter i varukorgen.
Undersökning: svenskarnas syn på energisystemet
ENERGI Färre svenskar tror på Sveriges förmåga att uppnå klimatmålen, men tilltron till energisystemets förmåga att leverera oavsett tid och plats har ökat. Det framgår av en ny undersökning som också visar en ökad polarisering gällande kärnkraft.
Foto: Adobe stock.
Tilltron till nästan samtliga kraftslag – utom vattenkraft och vindkraft till land – har backat. Det visar den tredje upplagan av Novus klimat- och energirapport med över 1000 respondenter.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Solceller på tak är fortfarande den energikällan som flest svenskar anser vara en del av en hållbar utveckling (77 procent), följt tätt av vindkraft till havs (70 procent). Men båda har minskat med 7 procentenheter jämfört med föregående år.
Även stödet för kärnkraften minskar från 54 till 51 procent, trots den betydande medierapporteringen om detta energislag sedan den nya regeringen tillträdde. När det kommer till kärnkraften finns det också en tydlig och växande polarisering mellan könen: två av tre män anser att kärnkraft är en del av en hållbar utveckling, jämfört med endast en tredjedel av kvinnorna.
– Kärnkraft är det mest polariserande kraftslaget. Synen på kärnkraften följer väldigt tydligt partilinjerna. Däremot är det inte så stora skillnader när det gäller ålder, säger Peter Blid, rådgivare på Novus, i en kommentar.
Svenskarnas tilltro till att Sverige kan uppnå nettonollutsläpp till 2045 har också minskat betydligt – från 26 procent 2021 till 17 procent i år.
Dessutom tror en tredjedel av svenskarna att Sveriges ekonomi påverkas negativt om målet skulle uppnås, och inom denna grupp är männen klart i majoritet.
Optimistisk syn
En mer optimistisk syn märks när det kommer till frågan om hur det svenska elsystemet kan möta efterfrågan oavsett tid och plats. Här har det skett en betydande ökning från 31 till 48 procent av respondenterna som håller med helt eller delvis i påståendet. Dessutom tror två av tre svenskar att Sverige kan producera tillräckligt med energi för landets behov.
Trots detta svarar 59 procent att Sveriges energisystem inte är särskilt väl rustat för att klara av ”en större samhällskris”.
– Hela beredskapsfrågan har kommit i fokus på ett nytt sätt efter pandemin och Ukrainakriget. Då blir beredskapen ifrågasatt i alla sektorer, det är nog en trend som smittar av sig, avslutar Peter Blid.
