Här skapas mer jämställda och inkluderande skolgårdar

Satsningen är en del i det Vinnovafinansierade och normkritiska forskningsprojektet Equalizer. Där är målet att skolgårdar och andra allmänna aktivitetsytor ska bli mer inkluderande, och att barn och unga som inte är så vana att röra på sig eller ta plats ska känna sig välkomna.

Enligt forskningen så minskar andelen fysiskt aktiva ungdomar. Forskningen visar även att det finns normer om hur platser ska användas och osynliga regler som talar om vem som äger platsen och kan använda den.

Åsa Samuelsson är arkitekt på FOJAB och en av projektledarna för Equalizer, där även forskare från universiteten i Lund och Malmö deltagit, tillsammans med Lunds kommun och Malmö stad.

– Vi har jobbat med det praktiska och teoretiska hand i hand, vilket har varit uppskattat från bägge håll. Genom kommunerna har vi kommit i kontakt med brukarna, i Malmö genom olika föreningar och i Lund genom eleverna på skolan, berättar hon.

Arbetat i en trestegsmodell

De har arbetat i en modell med tre steg gemensamt med målgrupperna, där det första är att tillsammans med barnen och ungdomarna identifiera olika hinder för att ta plats i det offentliga rummet eller på en skolgård. Det har gjorts på plats och med hela kroppen genom att gå till platser där man inte brukar vara.

– Sedan kommer det kreativa arbetet där vi tillsammans med eleverna arbetar fram en lösning som vi sedan testar i full skala. Det kan till exempel vara att man på en skola med kortare raster ordnar en så kallad på-vägen-aktivitet, något mellan matsal och klassrum som  klättersteg, säger Åsa Samuelsson.

Hon fortsätter:

– För de som inte brukar vara på en fotbollsplan kan det vara att aktivera en gränszon, där skillnaden mellan att vara aktiv och passiv suddas ut och gör det lättare att ta steget in. Det var så cirkuspallarna kom till. Vid en basketplan satte man basketkorgar även utanför planen, där de som vill kan spela på sitt eget sätt i kanten. Vi arbetar inte med helt nya lösningar utan skruvar till och förbättrar det som redan är investerat.

Åsa Samuelsson är positivt överraskad över ungdomarnas engagemang och hur lätt de har för att komma med spännande lösningar i de workshops som arrangerats.

– Allt är sprunget ur ett hinder, vi har jobbat nära eleverna som fått komma med idéer och sedan har vi gett dom en fysisk gestaltning, säger hon.

Endast 20 procent tjejer

Hon är samtidigt lite lätt chockad över hur stort behovet har visat sig vara.

– Enligt forskningen är procentsatsen 80-20 mellan hur mycket killar och tjejer använder allmänna aktivitetsytor. Jag visste att det var så men det har sjunkit in ännu mer i efterhand.

Efter att prototyperna har varit på skolorna kommer resultatet att användas för att utforma en aktivitetsyta på i den nya stadsdelen Brunnshög i norra Lund.