Hög betalningsvilja för klimatåtgärder: ”Tydlig signal till politiken”

KLIMATANPASSNING Över två tredjedelar är oroliga för att klimatförändringens effekter kommer att påverka framtida generationer. Samtidigt är nästan hälften redo att betala extra för klimatanpassningsåtgärder, visar en ny undersökning.

Hög betalningsvilja för klimatåtgärder: ”Tydlig signal till politiken”
Henrik Tegnér, strategi- och hållbarhetschef på Afry. Foto: Adobe stock/pressbild.

Analysföretaget Novus har på uppdrag av Afry undersökt invånarnas åsikter om klimatförändringar och kommunala klimatanpassningsåtgärder i åtta svenska tillväxtstäder: Gävle, Göteborg, Helsingborg, Karlstad, Luleå, Malmö, Umeå och Västerås.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium

Läs vidare – starta din prenumeration

Redan prenumerant?

Undersökningen visar att många människor är oroade för klimatförändringarna. 52 procent är oroliga för hur det påverkar nuvarande generationer, och hela 68 procent är oroade för hur det påverkar framtida generationer i närområdet. Hälften av de tillfrågade vill ha mer information från sina kommuner om klimatanpassningsåtgärder. Dessutom är 42 procent beredda att betala högre skatter eller VA-avgifter för att få kommunen att arbeta mer med klimatanpassning.

– Städerna är helt centrala i omställningen till ett mer hållbart samhälle och de har ett stort ansvar för åtgärder som minskar klimatpåverkan, men också för att anpassa samhället till ett förändrat klimat. Svenska städer ligger i framkant, och deras betydelse har ökat i takt med att nationella politiska beslut prioriterar andra frågor. Att få svart på vitt att invånarna är mycket oroliga för klimatförändringarna och att nära hälften är redo att betala mer för att kommunen ska öka takten i klimatanpassningsarbetet sänder en tydlig signal till politiken, säger Henrik Tegnér, hållbarhets- och strategichef på Afry, i en kommentar.

Regionala skillnader

I Umeå är invånarna mest oroade för klimatförändringarna, medan invånarna i Helsingborg är mindre oroade än genomsnittet. Gävlebor oroar sig mest för översvämningar, medan Luleåbor oroar sig mest för temperaturförändringar. Göteborgare är mycket oroade och anser att det är viktigt att minska sin egen klimatpåverkan (74 procent jämfört med 64 procent). Malmöbor vill ha mer information om klimatanpassning (57 procent jämfört med 50 procent) och är mer villiga att betala för klimatanpassningsåtgärder (49 procent jämfört med 42 procent). Karlstad och Västerås representerar genomsnittet bland de åtta städerna.

– Klimatanpassning är en högt prioriterad fråga i många kommuner, inte minst i tillväxtstäder där stadsutveckling i större utsträckning behöver ta hänsyn till framtida klimatutmaningar. En viktig faktor för att klara omställningen är att få med sig invånarna i förändringen, och vår undersökning visar att det finns ett stort tryck på mer information från kommunen i deras arbete med klimatanpassning, säger Maja Manner, expert hållbar stadsutveckling på Afry.

Hämtar fler artiklar
Till startsidan