Hultkrantz: Nya villkor för transportsystemen

Han har skrivit kapitlet om infrastruktur i  Omstartskommissionen, där 11 experter fristående analyserar och lämnar förslag på hur Sverige ska återhämta sig efter krisen.

Lars Hultkrantz föreslår bland annat att planering, projektering och byggande av nya stambanor läggs på is och att fler tekniska lösningar och affärsmodeller för fossilfri lastbilstrafik prövas.

Han påpekar även att kollektivtrafiken måste kunna klara fler resenärer även under pandemier, men poängterar också att återstarten av transportsystemen inte sker på samma villkor som tidigare. Att flera viktiga beteenden och attityder nu är påverkade vilket kommer få stor betydelse för resvanor och transportmönster framöver.

Som exempel nämner han att fler företag lärt sig hantera att fler anställda arbetar hemifrån, samtidigt som videokonferenserna fått ett ordentligt genombrott. Båda kan få stor betydelse för utvecklingen av nationellt och internationellt tjänsteresande, och det tyngsta argumentet till färre arbetsresor tror han är tidsaspekten.

— Nu har vi kommit över trösklarna med videomöten och insett hur mycket tid det sparar. Som en personlig reflektion kan jag nämna att ett typiskt stockholmsmöte som jag haft tidigare har tagit nästan 12–13 timmar i anspråk, nu tar det två timmar. Det är stor skillnad, även möten på nära håll tar vi via zoom nu, tidsvinsterna väger tungt, säger han.

En annan förändring är den som skett mot ökat näthandel, vilket redan börjat förändra stadsbilden i många centrumkärnor och även påverkat både varudistributionen och allmänhetens egna köpresor.

Fler cykelbanor behövs

Att synen på kollektivtrafik skulle förändras så kraftigt var det få personer som förutsåg. Enligt en enkätstudie gjord av konsultföretaget WSP har resandet i Stockholm minskat med 60 procent, och mycket tyder enligt samma studie på att en minskning med cirka 20 procent kommer att bestå i de tre storstadsregionerna.

— Därför behövs särskilda insatser för att minska smittrisker på bussar och tåg under epidemier, något som efterfrågas av många resenärer. Det kan gälla förbättrad ventilation, krav på munskydd och digitala mobilitetstjänster för att undvika trafiktoppar, säger Lars Hultkrantz.

Han fortsätter:

— Vad vi har lärt oss av pandemin är att vi var lyckliga över att det fanns vissa reservlösningar när kollektivtrafiken inte fungerade, som exempelvis cykelbanor och utbyggt bredband.

Under pandemin har 14 procent av invånarna i storstadsområdena börjat cykla mer än tidigare. Det kommer att behövas fler och bredare cykelbanor, och i de stadskärnor där det är svårt att få plats med cykelbanor kan en lösning vara att minska biltrafiken på parallellgator till de större bilstråken enligt Lars Hultkrantz.

— Pandemin har lett till en ökad trängselproblematik, det är viktigt att tala om att när den är över så ställer vi bilen igen. Det behövs incitament för detta, säger han.

Fastlåst position kring höghastighetstågen

På grund av det ekonomiska läget kan det även vara läge att prioritera i de statligt finansierade infrastruktursatsningarna. En av dem är de flitigt debatterade höghastighetstågen.

— Min roll är att vara nationalekonomen i hyllningskören till höghastighetstågen. Det viktigaste budskapet är att inte vara fast i positionen som låstes för 15 år sedan. När de lanserades såldes de in som ett klimatprojekt, alla partier hade bestämt sig. Idag har det tillkommit en insikt att deras klimateffekter inte kommer att finnas på samma sätt när banan väl kan användas, för då kommer mycket av trafiken att vara fossilfri, säger Lars Hultkrantz och fortsätter:

— Sedan handlar det om det faktum att en antal resenärer kan minska sin restid, vilket ställs emot kostnaderna i investeringar. I det läget tycker jag att det finns skäl att starta med ett vitt papper, inte låsa sig i femton år gamla prioriteringar. Detta gällde redan innan pandemin. Idag ser vi att statens skuldkvot kommer öka från 30 procent till 60 procent. Då finns det anledningar att titta på investeringsprioriteringar.

Lars Hultkrantz skulle hellre se att underhåll och så kallade flaskhalsprojekt prioriterades för järnvägsinvesteringarna. Ett sådant som han skriver om är sträckan Stockholm-Oslo, som han menar skulle kunna ersätta en del flygresande.

Lastbilstrafikens omställning underskattad

Angående själva flygresandet föreslår han att staten hjälper till att värna de inrikesflygplatserna som inte drivs av Swedavia, att det är viktigt att inte kommuner pumpar in pengar i deras överlevnad.

På frågan hur han tänker kring inrikesflygen och klimatfrågan svarar han att vissa flygplatser, som exempelvis den i Skellefteå är viktiga för den regionala utvecklingen. Och att ur klimatsynpunkt är det långdistansflygen som är mest problematiska. Han ser gärna att man tar upp frågan om höghastighetstågen om ett antal år, när det finns bättre möjlighet att överblicka inrikesflygets omställning till fossilfri drift.

— Sedan är en av de viktigaste insikterna för mig i detta arbete hur underskattad lastbilstrafikens omställning är. Förutsättningarna för en fossilfri lastbilstrafik har blivit mycket bättre bara de senaste åren, säger Lars Hultkrantz.

Han avslutar med att påpeka att matematiskt och dynamiskt så liknar pandemin och klimatfrågan varandra väldigt mycket.

— Både klimateffekten och epidemier följer, åtminstone inledningsvis, exponentiella förlopp. När det gäller epidemier är dagar och veckor avgörande, för klimatet handlar det om decennier, men principen är liknande.  Det gäller att bromsa i tid om man ska undvika stora problem. Det är mycket som vi borde gjort tidigare, pandemin ger anledning till reflektion och kriser ger bra förutsättningar att starta om.

Ladda ner rapporten här