Genomgång: Så ser bygg- och fastighetsjättarnas klimatmål ut

Klimat En ny global rankning konstaterar att världens fastighetsbolag har ett svagt klimatengagemang. Något som kan få förödande konsekvenser då byggnaders livslängd låser in klimatutsläpp för lång tid framöver. Men hur ser det ut i Sverige? Hållbart Samhällsbyggande har granskat klimatmålen hos några av Sveriges största fastighetsaktörer.

Genomgång: Så ser bygg- och fastighetsjättarnas klimatmål ut
Foto: Adobe Stock

Den årliga undersökningen The 2023 Climate and Energy Benchmark visar att fastighetssektorn ur ett globalt perspektiv halkar efter i klimatomställningen. Enligt rapporten finns det fortfarande stora brister i engagemang och åtgärder bland företagen för att minska fastighetssektorns utsläpp.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium

Läs vidare – starta din prenumeration

Redan prenumerant?

Rapporten, som är framtagen av World Benchmarking Alliance (WBA) och CDP, visar att en majoritet, 54 procent, av fastighetsbolagen saknar mål och planer för klimatomställning för att nå nettonoll-utsläpp. Rapporten visar också tydligt att det bara är en minoritet av de utvärderade företagen som är verkligt engagerade i klimatfrågan och att det fortfarande finns mycket arbete kvar att göra. Fastighetsbolagen visar enligt rapporten brist på åtaganden och åtgärder både inom det egna företaget och i relation till sina affärspartners och värdekedja.

Enligt rapportförfattarna är det en oroande trend vi ser, särskilt med tanke på att fastighetssektorn står för en stor del av de totala växthusgasutsläppen. Val som fastighetssektorn gör i dag kommer dessutom att påverka utsläppen under årtionden framöver. Byggnaders livslängd innebär nämligen att felaktiga design-, konstruktions- och renoveringsbeslut i dag kommer att ha en långvarig påverkan på samhällets förmåga att minska utsläppen.

Riskerar låsa in utsläpp

Att fastighetsutvecklare och byggföretag inte helt går över till att leverera energieffektiva byggnader får enligt rapporten som resultat att utsläpp låses in i byggnadssektorn under lång tid framåt. Rapportförfattarna skriver att det därför är viktigt att byggsektorn som helhet tar ett större ansvar för utsläppen från byggnader i drift.

Andrar brister som pekas ut i årets rankning handlar om byggföretagens hantering av mänskliga rättigheter. Här konstateras att vara 34 procent av de granskade företagen har publika riktlinjer för hur bolaget hanterar anställdas villkor och mänskliga rättigheter.

I Sverige tycks bilden vara betydligt mer positiv. I varje fall när man ser till de större fastighetsaktörerna. Det visar en kartläggning som Hållbart Samhällsbyggande låtit göra. Vi frågade fyra av Sveriges största fastighetsägare och två av de största företagen och samtliga arbetade hade klimatmål. Många har också utvecklade färdplaner med åtgärder som visade hur fastighets- och byggbolagen skulle nå nettonoll.

Oklara definitioner

Det råder dock en viss oklarhet i hur klimatarbetet ska beräknas och vad som verkligen är nettonoll. Det märks av de svar som ges från bolagen. Till exempel handlar det om hur stora de faktiska utsläppsminskningarna ska vara och hur stor del av målen som ska nås med klimatkompensation. Vasakronans hållbarhetschef understryker att deras klimatmål gäller hela värdekedjan, det vill säga scope 1-3 och att Vasakronan definierar nettonoll som en minskning med 90 procent i värdekedjan med en kompensationsdel på 10 procent över det. Hon påpekar också att det målet både är utvärderat och godkänt av Science Based Target.

– Med hela värdekedjan så menar vi enligt GHGp:s scope 3-redovisning, det vill säga även alla våra byggrelaterade utsläpp samt utsläpp som sker som en konsekvens av hyresgästernas elanvändning samt avfallsalstring. Sedan vi satte målet har vi även börjat följa upp utsläpp kopplat till hyresgästernas resor till och från våra fastigheter, pendlingsresor, men de innefattas inte i målet.

Mer eller mindre konkreta planer

En annan sak som varierar mellan bolagen är hur konkreta planerna för klimatminskningarna är. De flesta uppger emellertid att de har någon typ av färdplan som ska leda arbetet.

– Vi har satt en klimatbudget för varje år fram till 2030 och brutit ner den i vilka åtgärder vi behöver göra för att nå dit, berättar till exempel Stavros Kundromichalis, kommunikationsansvarig på Veidekke.

SBB:s hållbarhetsanalytiker Martin Andersson berättar att SBB:s klimatmål ska nås successivt med en minskad klimatpåverkan i förvaltningen med 5 procent år samt i energiförbrukningen med 5 procent per år. År 2030 ska företaget vara klimatpositiva. Han berättar också om ett mål att nå 50 procent träbyggnad i nyproduktionen.

Också Castellums hållbarhetschef ger tydliga besked om ”hur” företaget ska nå det ambitiösa klimatmålet att nå nettonoll klimatpåverkan redan år 2030.

– Fastighetsbranschens absolut största utmaning är att minska de indirekta utsläppen inom Scope 3, som i Castellums fall står för cirka 90 procent av utsläppen, där majoriteten kommer från renovering och nyproduktion. Castellum har antagit en färdplan med mål om att årligen minska utsläppen som genereras i samband med projektutveckling. Konkreta aktiviteter och innovationer inom branschen såsom cirkulärt byggnadsmaterial krävs för att Castellum ska nå målet om nettonoll koldioxidutsläpp 2030.

Hämtar fler artiklar
Till startsidan