Kompostör – ett yrke som kräver fingertoppskänsla

Sedan 2009 har entreprenören Leif Strandh drivit Kompostbutiken Majorna i Göteborg. Där tillverkas och säljs bland annat komposter och odlingskragar, samtidigt som de erbjuder en kompostservice som anlitats av fastighetsbolaget Familjebostäder.

Servicen går ut på att Leif och hans medarbetare tar tillvara matavfall från boende i närområdet som de komposterar i behållare på gårdarna. Slutprodukten blir färsk och näringsrik jord som ges till de som vill använda till odlingar och planteringar i närheten.

Svår tjänst att upphandla

Sedan starten har Kompostbutiken komposterat närmare 450 ton matrester åt Familjebostäders hyresgäster i Majorna, Kungsladugård och Backa. Arbetet påbörjades i liten skala och har skalats upp efter hand. Leif och hans kollegor är numera ett bekant inslag i stadsbilden när de åker mellan gårdarna på sina elcyklar, sköter om gårdarnas komposter eller levererar jord till närliggande planteringar.

– Jag har byggt upp verksamheten under tio år från grunden, det är runt 800 personer i området som börjat odla i spåren av detta och hämtar gratis jord från oss. Det är en fin utveckling, säger Leif Strandh.

Verksamheten växte så pass mycket att Familjebostäder behövde göra en offentlig upphandling av tjänsten. I den senaste upphandlingen lade Riksbyggen ett lägre bud än Leif Strandh och vann uppdraget. Men efter bara några månader och en del klagomål från de boende valde Familjebostäder och Riksbyggen att avbryta samarbetet och Leif Strandh är nu tillbaks och sköter om komposterna på gårdarna.

Enligt Thomas Samuelsson, distriktschef på Familjebostäder, var det inte helt lätt att upphandla den här typen av tjänst.

– När vi avbröt samarbetet med Riksbyggen var vi överens om att det inte bara handlar om att utföra en tjänst utan att det krävs en viss kompetens för att sköta den här typen av komposter och att det finns en social aspekt som varit svår att upphandla. Vi underskattade den kunskapen och det sociala engagemanget. Det är svårt, för det finns inga yrkesbevis eller referenser för komposterare, säger han.

Han påpekar att kompostör är ett yrke som kräver fingertoppskänsla.

– Så fort den blir lite missskött så luktar den, säger han.

Mer jord kräver fler odlingar

Två gånger i veckan tar Komposbutiken hand om matrester som de boende lämnat och sorterar dessa en extra gång innan de åker ner i kompostbehållarna där maskarna börjar jobba. Leif Strandh som har lärarbakgrund ser en stor del av sin arbetsuppgift som att sprida kunskap om kretslopp och kompostering.

– Det finns många fördomar om kompostering så för att få med sig de boende  är det viktigt att man komposterar rätt. Gör man det är det råttsäkert, säger han.

Thomas Samuelsson poängterar att den här typen av service troligtvis passar bättre och sämre i olika stadsdelar.

– Det här bygger på att man har ett stort fastighetsbestånd, gröna fina gårdar och engagerade hyresgäster. Det har passat väldigt bra i just Majorna, men alla våra hyresgäster är ju inte engagerade, säger han.

En viktig del när man skapar den här typen av lokala kretslopp är också att det finns tillräckligt med efterfrågan på jord i området enligt Thomas Samuelsson.

– Ett problem är att vi får för mycket jord, stadsodlingen har inte fullt ut slagit igenom ännu, det behövs fler odlingskragar för att folk ska se kopplingen och det här behöver även kopplas till kolonilotter, säger han.

Leif Strandh är övertygad om att lokala kretslopp och odling är en del av framtidens stadsplanering.

– Vi vill fortsätta. En sak som är oerhört viktig är att samhällsbygget och staden blir mer uthållig, vi är ännu långt ifrån självförsörjning, säger han.