Krav på regeländringar för att motverka ras och skred

De ekonomiska beräkningarna innehåller dock flera delar som har varit svåra att kvantifiera. Det gör att de, enligt rapportförfattarna, främst bör ses som en indikation på de skadekostnader som kan uppstå. Beräkningarna är framför allt kopplade till förlorade människoliv och förstörda bostäder.

Störst skadekostnader till följd av ras och skred väntas i västra Sverige, runt västkusten, Göta älvdalen och norra Vänerområdet.

Ökad risk för ras och skred

Analysen bygger på de särskilda riskområden för ras, skred, erosion och översvämning som SGI tillsammans med MSB tidigare identifierat på uppdrag av regeringen.

En stor del av den befintliga bebyggelsen är inte planerad och anpassad efter vare sig rådande eller framtida klimatförhållanden.

– Det finns en tydlig koppling mellan ras och skred och vatten. I ett framtida förändrat klimat ser vi framför oss perioder av mer intensiv nederbörd, ökade flöden i vattendragen och högre grundvattennivåer. Det gör till exempel att i slänter som idag är stabila, eller ligger på gränsen till att vara stabila, försämras stabiliteten så att det till slut blir ett skred eller ett ras, säger HannaSofie Pedersen som är chef för avdelningen för klimatanpassning vid SGI.

Vad bör göras?

– Det behöver arbetas på många olika plan samtidigt. Bland annat behövs det en översyn av den befintliga lagstiftningen för att se vad det är som saknas för att vi ska kunna komma till skott snabbare och få till åtgärder på ett bättre sätt än idag.

– Som exempelvis plan- och bygglagen är utformad är det svårt att genomföra större åtgärder när det gäller klimatanpassnings- eller stabilitetsförbättrandeåtgärder. Översynen bör även omfatta de ekonomiska styrmedlen och hur ansvarsfördelningen och finansieringen av den här typen av klimatåtgärder ska se ut för att fungera effektivare.

Ändring av plan- och bygglagen

Regelverken bör enligt SGI utformas så att kommuner, myndigheter, företag och privatpersoner lättare kan samarbeta för att förebygga problemen.

– Parallellt med det behöver man genomföra konkreta stabilitetsförbättrande åtgärder i områden där man redan vet att man har problem, till exempel justeringar av slänternas geometri.

För att öka kunskapen om såväl antalet ras och skred som inträffar som dess konsekvenser bör dokumentationen och statistikinsamlingen förbättras, enligt SGI.

– Det pågår mycket arbete kring ras och skred runt om i samhället. Men det är ett arbete som behöver växlas upp, göras med större kraft och integrerat över kommungränser, politikområden och liknande.

Finns det en tröghet?

– Ja, och det tror jag beror på att detta är en komplex fråga. Det finns inget enkelt svar på hur man ska göra plus att det är väldigt många olika aktörer som måste samverka.

– Men det är väldigt tydligt att detta är något som vi måste ta tag i snabbare än vad vi tidigare har trott. För att vi ska hinna klimatanpassa innan gapat mellan behov och anpassning blir för stort, behöver vi agera mer kraftfull och på ett annorlunda sätt än tidigare.

Här finns rapporten