Kritik mot för låga klimatkrav på byggnader: ”Tiden är knapp”

Förra veckan, den 31 maj, var slutdatum för remissinstanserna att komma med synpunkter på förslaget.

Av de nästan 100 svar som inkommit framgår det att flera av instanserna vill se skarpare gränsvärden. Bland annat konstaterar Svenskt Trä att byggande och renovering utgör den absolut största andelen utsläpp och att det därför finns stor potential att minska utsläppen just där. Men i sitt remissvar skriver de att Boverkets föreslagna gränsvärden inte är tillräckliga för att driva utvecklingen mot lägre klimatavtryck.  

– Det är jättebra att det införs gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan. Men vi vet att det redan idag går att bygga med lägre klimatpåverkan än de föreslagna gränsvärdena för 2025. Med tanke på det stora behovet av omedelbara och kraftfulla åtgärder för klimatet behövs gränsvärden som ger en brant minskningskurva av utsläppen och en halvering till 2030, säger Anna Ryberg Ågren, direktör för Svenskt Trä i ett pressmeddelande.

Även Sveriges Arkitekter anser att gränsvärdarna är för svagt satta för att åstadkomma någon klimatnytta. I sitt remissvar skriver de att de även vill att klimatdeklarationerna omfattar hela livscykeln tidigare. Boverkets förslag är nu att omfatta en fullständig livscykelanalys till 2027, med hänvisning till att de vill aviserade åtgärder i det reviderade Energy Performance of Buildings Directive.

”Tiden är knapp om vi ska hinna framtidssäkra den svenska bygg- och fastighetssektorn och minska dess klimatpåverkan” skriver Sveriges Arkitekter.

Fastighetsbolaget Vasakronan är inne på samma linje som Sveriges Arkitekter. I sitt svar lyfter de Boverkets förslag om 385 kg CO2e/kvadratmeter BTA för kontorshus och menar att det är alldeles för högt. I sammanhanget lyfter de sina egna gränsvärden som ligger på 250 kg CO2e/kvadratmeter BTA.

Fastighetsägarna driver samma agenda, och vill se högre ambitioner där gränsvärdarna står i linje med de svenska och globala klimatmålen samt SBTi. De understryker också vikten av att införa hela livscykeln tidigare, och på en och samma gång. 

”Denna osäkerhet underminerar möjligheten att göra välgrundade investeringsbeslut, vilket i sin tur kan hämma innovation och utveckling inom hållbart byggande. Osäkerheten kring framtida regleringar och krav komplicerar också långsiktiga finansiella och strategiska planer, vilket kan leda till försenade eller avbrutna projekt” skriver de.

Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, är däremot mer positiv till Boverkets förslag. Att inte sätta kraven för skarpt menar de ge utrymme för lärande och anpassning i olika takt för olika aktörer och tekniker.

Alla kommuner håller dock inte med. Stockholm och Umeå hör till två kommuner som hade önskat strängare krav.

”Vi anser att 375 kgCO2e/BTA som gränsvärde för flerbostadshus inte avspeglar en minskning av klimatpåverkande utsläpp. Det är ungefär så utsläppen ser ut från flerbostadshus som byggs idag och projekteras på traditionellt vis, varför vi tycker att gränsvärdet bör skärpas så att det blir på en nivå som utmanar och gör den skillnad som vi måste uppnå för att nå uppsatta klimatmålsättningar” skriver Umeå kommun.