LCA avslöjar byggnadens klimatvärstingar

LCA Även den enklaste formen av livscykelanalys, LCA, av en byggnad ger möjlighet att minska klimatutsläppen från bygget med 30 till 50 procent. IVL kommer till årsskiftet med ett gratisverktyg för LCA-beräkningar.

LCA avslöjar byggnadens klimatvärstingar
Boverket har tagit fram klimatdeklarationernas referensvärden utifrån en studie av 68 olika byggnader. Foto: Stock Adobe

Det finns stora möjligheter att spara in på klimatutsläppen i byggbranschen. För beställaren handlar det framför allt om att ställa krav på betongen, som står för en stor del av byggnadens klimatpåverkan.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium

Läs vidare – starta din prenumeration

    Redan prenumerant?

    – Betongen är verkligen viktig att följa upp. Det är där det oftast blir en förändring i jämförelse med förfrågningsunderlaget, när produktionen väljer betong som ska torka snabbt istället för betong med låg klimatpåverkan, säger Martin Erlandsson.

    Betongen viktig

    Martin Erlandsson
    Foto: IVL Svenska Miljöinstitutet

    Han hävdar att ett medvetet val av betong kan halvera klimatpåverkan på byggnadsnivå.
    – Jag känner till ett bra exempel, Helsingborgshem. De handlade upp och skrev tydligt i underlaget att byggaren skulle återkomma med en redogörelse för hur mycket längre byggtiden blir om man använder klimatvänligare betong. Sedan förlängdes byggtiden. Det är ett bra sätt att hantera problemet, säger han.

    En komplett LCA med hög detaljeringsnivå kan kosta 200 000 kronor att genomföra om den beräknas manuellt, byggprodukt för byggprodukt. En sådan kalkyl är inte bara kostsam utan också känslig för kvaliteten på ingående data, och hur jämförbara de olika leverantörernas klimatdata är. De allra flesta aktörer på marknaden behöver anlita en konsult för att utföra en sådan LCA.

    IVL arbetar dock med att utveckla ett verktyg som ska förenkla processen, Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg.

    Välj rätt nivå

    Teoretiskt sett ska hela byggnadens livscykel hanteras i en LCA, men alla behöver inte en så avancerad kalkyl, menar Martin Erlandsson.

    FAKTA

    Tre varianter av LCA

    1. Den enkla modellen. Det enda som krävs är att alla indata är beräknade enligt samma metodik. Användaren bestämmer själv avgränsningarna. Visar vilka byggdelar som är viktiga att hålla koll på.
    2. Något mer avancerad modell, baserad på den enkla modellen. Metodiken måste vara densamma, precis som i den enkla modellen, men nu föreslår användaren en förbättring och kan då se vilken effekten blir. Det är möjligt att göra överslagsberäkningar för hela byggnaden även om inte alla delar är med i beräkningen. Resultatet är fortfarande inte jämförbart med andra byggnader.
    3. Avancerad livscykelanalys. Kräver en person med LCA-kompetens som går igenom samtliga ingående komponenter och kontrollerar att deras klimatdata är jämförbara, med mera.

    – Beroende på hur mycket data du har med kan du använda din LCA till olika saker. Jag delar upp det i tre varianter eller nivåer. Variant ett är rent kunskapsbyggande. Nivå två går att använda till att göra förbättringar inom det enskilda projektet och jämföra med sig själv. Det tredje nivån är en LCA som går att använda för jämförelser i en konkurrenssituation, säger han.

    LCA utan delar av livscykeln

    Ett annat sätt att förenkla arbetet med LCA är att utesluta stora delar av byggnadens livscykel. Enligt den standardiserade metod som finns för sådana beräkningar delas livscykeln upp i tre övergripande delar. Den första, ”A”, står för byggskedet, den andra, ”B”, för användningsskedet, och den sista, ”C”, för slutskedet med rivning och borttransport.
    Ett bra sätt att förenkla är att bara ta med byggskedet
    – Genom att ha med byggskedet får du 80 till 90 procent av byggnadens livscykel om du tänker bort energianvändningen under användarfasen. Ett bra sätt att förenkla är att bara ta med byggskedet, säger Martin Erlandsson.

    Den som vill ha med B och C måste hålla koll på hur olika tillverkare redovisar till exempel livslängder och avfallshantering. Den som inte kontrollerar att data är jämförbara får svårt att dra några slutsatser av kalkylen.

    Verktyg på gång

    IVL är snart färdiga med verktyget Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg, som ska förenkla LCA-beräkningen. Just nu betatestas en inläsningsfunktion som ska ökar kvalitén genom att digitalt läsa av en byggkostnadskalkyl. En sådan kan omfatta uppåt 15 000 rader. Med den nya funktionen mappas alla byggkostnadskalkylens rader mot LCA-data automatiskt.
    Verktyget ska klara att läsa in data från en byggkostnadskalkyl gjord i någon av de största programmen, som Sektionsdata, Map, Bidcon och Vico, och omvandla det till en klimatkalkyl med några knapptryckningar.

    – Man kommer att ganska snabbt kunna göra en egen LCA, göra förbättringar och jämföra med sig själv. 30 till 50 procents förbättring är inte svårt att uppnå idag, oavsett vilken teknik du bygger med, säger Martin Erlandsson.

    – De här förbättringarna går att göra på alla byggen, med befintlig teknik. Det är fantastiskt!

    De generella LCA-data som finns i Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg kan bytas ut mot produktspecifika data från leverantörernas EPD (Environmental Product Declaration). En sådan kvalitetsgranskad EPD-databas är under uppbyggnad av Trafikverket. Förhoppningen är att den ska vara gratis att använda genom finansiering från myndigheter som Boverket.

    Intervjun är tidigare publicerad av Miljö & Utveckling.

    Hämtar fler artiklar
    Till startsidan