Aktuell forskning pekar nu på att termiters unika förmåga att reglera klimatet i sina stackar kan vara en inspirationskälla för framtida klimatsmarta byggnader.
Luftkonditionering inspirerad av termiter
BIOMIMIKRY Nya byggnader inspirerade av termiterna kan uppnå samma effekt som traditionell klimatreglering, men mer energieffektiva och utan dess koldioxidavtryck, visar ny forskning.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
– Digitalisering av design- och byggnadsprocesser skapar enorma möjligheter i hur vi utformar arkitektur, och naturliga och biologiska system är en viktig förebild för hur vi bäst utnyttjar dessa möjligheter, säger David Andréen, lektor vid Institutionen för arkitektur och byggd miljö vid LTH och artikelförfattare, i en kommentar.
David Andréen har nyligen genomfört en studie som handlar om termitstackars inre, vilka består av tusentals sammanlänkade kanaler tunnlar och luftkammare, och hur dessa fångar in vindenergi för att ”andas,” eller utbyta syre och koldioxid med sin omgivning.
– Vi har utforskat hur dessa system fungerar och hur man kan integrera likande strukturer i byggnadsväggar för att driva flöden av luft, värme och fukt på nya sätt, säger han.
Energisnåla system
Det nya forskningsfyndet öppnar upp för möjligheten att skapa nya metoder för att kontrollera luftflöden i byggnader, vilka skulle vara avsevärt mer energieffektiva och klimatsmarta än konventionella luftkonditioneringssystem som använder sig av bulkflöden och fläktar.
– I stället kan man utveckla system som är turbulenta, dynamiska och variabla. Dessa kan kontrolleras med mycket små redskap och liten energitillförsel, säger David Andréen.
Fakta
Fakta om studien
Forskarna samlade in prover av det yttre höljet av en termitstack av Macrotermes michaelseni i Namibia. Det unika med dessa stackar är en symbiotisk svampträdgård som ligger i hjärtat av strukturen och som termiterna odlar för att få mat.
Genom CT-skanningar analyserades kanalstrukturen i termitstacken, vilket visade ett kraftigt förgrenat nätverk, som bildar släta böjda kanaler med ett tvärsnitt på ner till en halv centimeter.
För att studera luftflödet utförde forskarna experiment med en tredimensionell kopia av stacken. Sedan simulerade de vind med hjälp av en högtalare för att driva en oscillerande blandning av koldioxid och luft genom nätverket.
I ett andra experiment använde forskarna genomskinlig akrylplast för att skapa 2D-modeller där det är möjligt att se hur flödet beter sig inuti modellen. För att spåra luftflödet i utloppet använde de en elmotor för att driva oscillerande vatten spetsat med ett fluorescerande färgämne genom tunnlarna.
Resultaten visade att nätverket av kanaler som finns i termitstackens ytterväggar kan fånga upp vind och skapa turbulens inuti, vilket leder till ökat luftutbyte med omgivningen och bidrar till att kontrollera inomhusklimatet.