Malmös fem steg mot klimatneutralt byggande

HÅLLBART BYGGANDE I ett lokalt initiativ vill bygg- och fastighetsbranschen i Malmö halvera klimatpåverkan till 2025. Nästa steg blir att uppnå klimatneutralt byggande.

Malmös fem steg mot klimatneutralt byggande
Malmö Foto: Adobe Stock

Bakom metoden för klimatberäkningar står IVL och Martin Erlandsson, som utvecklat metoden i samarbete med branschaktörer. Metoden bygger på befintliga beräkningsregler för LCA inom byggområdet och en befintlig klimatdatabas. I Malmömetoden, som drivs av föreningen LFM30, finns även målgränsvärden.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium

Läs vidare – starta din prenumeration

Redan prenumerant?

– Det gör att byggarna redan idag måste minska byggskedets klimatpåverkan kraftigt. Enligt Boverkets framtidsplaner så tänker man sig att införa krav först 2027 och dessa blir då inte drivande utan gränsvärden för att klippa av svansen, alltså bli av med de sämsta byggteknikerna, säger Martin Erlandsson.

Branschinitiativ för klimatneutralt byggande

LFM30 är ett branschinitiativ för en klimatneutral bygg- och anläggningssektor i Malmö, och har knappt 150 medlemmar.

Andreas Holmgren
Foto: Otto Magnusson Bygg

– Vi har flera medlemsföretag som till sommaren planerar lansering av vilka klimatneutrala byggprojekt som ska starta före 2025, berättar Andreas Holmgren, som är ordförande i föreningen.

Han arbetar själv som hållbarhetschef på ett av medlemsföretagen, Byggadsfirman Otto Magnusson.

– Vi ser att detta ger en möjlighet att möta våra kunders behov genom att vi kan erbjuda en klimat- och cirkularitetstjänst. Det är en del av vår långsiktiga affär, säger han.

Fem steg som leder till en klimatbudget

LFM30-trappan ska hjälpa byggbranschen att kraftigt minska sina klimatutsläpp.

Metoden, som leder till en klimatbudget för varje byggnad eller anläggning, har fem steg, där klimatberäkningen är den första. Den innebär också att byggnaden måste klara ett målgränsvärde, det finns alltså ett tak för hur stora klimatutsläpp som accepteras. För flerbostadshus är det till exempel 240 kg CO2ekv per kvadratmeter.

– Det ger ungefär en halvering av byggnadens klimatpåverkan i förhållande till vad man bygger idag, säger Martin Erlandsson, IVL.

Fler metoder utvecklas

Den metod som finns färdig idag gäller nybyggnadsprojekt. Men redan utvecklas metoder för anläggning och renovering- och tillbyggnad (ROT). Medlemsföretagen ska under detta och nästa år avlägga sina klimatlöften. Målet är en halvering av klimatpåverkan till 2025.

– Då ligger vi i linje med SBT, säger Martin Erlandsson.

Negativa utsläpp ett måste

Men det kanske mest intressanta sker efter 2025.

– 2025 har vi gjort så mycket vi kan med befintlig teknik. Då måste vi börja jobba med äkta, negativa utsläpp. För material där det inte finns sådana lösningar färdiga på marknaden tänker vi oss att man kan fondera medel för att köpa negativa utsläpp framöver. LFM30 kan på så sätt stimulera näringslivet att ta nästa utvecklingssteg. Alla industrier har CCS i sina färdplaner, så vi räknar med att det kommer, säger han, och förklarar:

– De som är först ut med att införa CCS tänker ju sälja negativa utsläpp, så att man betalar för den som för en utsläppsrätt. Då köper vi via fonderna, och annullerar den direkt.

Varför ser ni inte en möjlighet att jobba vidare med minskad klimatpåverkan efter 2025?

– Det är svårt att göra mer än en halvering, för att bli av med resten så behövs CCS och att industrin byter tillverkningsmetoder, vilket tar lång tid, säger Martin Erlandsson.

Gynnar det här konceptet stål och betong?

– Gynnar är inget bra ord. Men LFM-metoden med klimatbudget fungerar oavsett vilket material man använder när man bygger. Sedan är det så klart lättare att uppnå målen om man bygger med trä – men även trähus består av andra material också, säger Martin Erlandsson.

Premierar återbruk

Återanvändning av byggprodukter beräknas ha noll klimatpåverkan, medan den som bygger in koldioxid från förnybara resurser i sin byggnad kan få tillgodoräkna sig en del av den ”låsta” koldioxiden.

Martin Erlandsson
Foto: IVL Svenska Miljöinstitutet

– Det har en positiv inverkan på miljön om man skjuter upp utsläpp en tid. I internationell klimatrapportering tittar man på hur mycket biogent kol som byggs in i samhället. Vi tar samma tänk i vår klimatbudget, men du får inte en hel koldioxidekvivalent utan bara en halv. Andra halvan kan du få när byggnaden rivs om man uppfyller vissa krav, säger Martin Erlandsson.

Budgeten justeras efterhand

Varje byggnad kommer alltså att ha en klimatbudget som följer den under hela dess livstid, och som även påverkas av till exempel val av uppvärmning.

Jämfört med Boverkets kommande klimatdeklarationer är LMF30:s metod mer omfattande. Den tar till exempel även med installationer och markarbeten. För att underlätta för de som ska göra klimatberäkningen, finns färdiga schabloner att använda.

Enligt Andreas Holmgren, som använt metoden för klimatberäkning, innebär detta sätt att bygga en ökad tidsåtgång på ungefär fem procent initialt, jämfört med att bara följa lagkrav. Därefter handlar det om mindre insatser att genomföra de förändringar som krävs i byggprocessen.

– Det finns färdiga verktyg för både konsult och byggherre, såväl stora som små. Det här gör att man stärker konkurrenskraften och öppnar för möjligheter med gröna finansiella incitament, säger han.

Vill sprida kunskapen

Han är mycket nöjd med metoden.

– Utan den här metoden, hur ska vi och alla andra kunna nå Agenda 2030, Parisavtalet och uppfylla klimatlagen? Kommande lagstiftning om klimatdeklarationer är bara på steg 1, och kanske 2027 är de på steg två. Det offentliga har ännu inte ens kommit in i matchen, säger han.

Föreningen hoppas att kunna sprida kunskapen nationellt.

– Vi kan inte rulla tummarna och vänta in andra. De här tio åren går väldigt snabbt. Vi behöver samarbete, säger Andreas Holmgren.

Hållbart byggande

Samhälls- och stadsplanering

Energi

Politik och juridik

Social hållbarhet

Platsannonser