Miljardsatsning på miljön – här hamnar pengarna inom samhällsbyggnad

POLITIK & JURIDIK Ändrade skatteregler för egenproducerad energi, 900 miljoner kronor för att beta av renoveringsskulden och satsningar på våtmarker, järnvägs- och cykelvägar. Det är några av förslagen som presenteras i höstbudgeten.

Miljardsatsning på miljön – här hamnar pengarna inom samhällsbyggnad
Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet

I det nya budgetförslaget som är en överenskommelse mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna avsätts nästan 10 miljarder kronor till satsningar på vad som av regeringen beskrivs som en grön återhämtning.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium

Läs vidare – starta din prenumeration

Redan prenumerant?

I förslaget, som av finansmarknadsminister Per Bolund kallas en rivstart för den svenska ekonomin och den svenska klimatomställningen, ingår även 50 miljarder kronor i gröna kreditgarantier under de kommande tre åren.

Genom att staten tar en del av risken hoppas regeringen på att fler ska våga satsa på gröna investeringar i Sverige framöver.

–Varje sektor behöver vara med i klimatomställningen och vi vill investera i företagande som sänker utsläpp, inte höjer dem, säger klimatminister Isabella Lövin.

Effektgräns för egenproducerad el höjs

En av de första åtgärderna som presenteras inom samhällsbyggnad under presskonferensen är en höjning av den omdebatterade effektgränsen för energiskatt.
–Större investeringar i solenergi har tyvärr hämnats av effektgränsen för energiskatt, säger Per Bolund.

Nu höjs gränsen från 255 kW till 500 kW, något som han hoppas ska fylla taken på varuhus, lagerlokaler och industrier med solceller.

Svensk Solenergis vd Anna Werner kommenterar beslutet i ett pressmeddelande.

–  Sverige har fortfarande en extremt tuff beskattning av egenanvänd el ur ett internationellt perspektiv, men det är klart att ett tak på 500 kW är bättre än ett tak på 255 kW för att undantas från den märkliga beskattningen. Skatten på egenanvänd el är som att du får betala skatt på morötter du både odlar och äter själv. Vi kommer att jobba vidare med att försöka få bort taket helt, säger hon.

Regeringen vill även tillföra ytterligare 260 miljoner i stöd till kommuner och företag som investerar i solceller.

Renoveringsskulden ska betas av med 900 miljoner

För att åtgärda den stora renoveringsskulden som finns i många äldre hyreshus föreslås 900 miljoner kronor till åtgärder för energieffektivisering i flerbostadshus. Syftet är att öka takten på energieffektiviseringen och samtidigt förbättra förutsättningarna för att genomföra nödvändiga renoveringar. Stödet kommer att utformas under hösten.

– Rätt utformat kan ett energieffektiviseringsstöd främja att vissa åtgärder som inte annars skulle ha genomförts nu genomförs. Det är dock viktigt att utformningen av stödet inte upprepar tidigare stöds misstag. Regeringen måste föra nära dialog med fastighetsbranschen om stödets utformning för att stödet ska bli intressant att använda.

Det säger Rikard Silverfur, chef för utveckling och hållbarhet på Fastighetsägarna Sverige till Fastighetstidningen.

Satsning på våtmarker

I budgetförslaget finns även en satsning på återvätning av våtmarker. Satsningen innebär att anslaget Åtgärder för värdefull natur ökas med 350 miljoner kronor 2021, och beräknas öka med 325 miljoner kronor för 2022 och 100 miljoner kronor för 2023.

Utsläpp från dikade torvmarker, som tidigare var våtmarker, står för 11 miljoner ton koldioxidekvivalenter, alltså mer än Sveriges personbilstrafik. Genom att restaurera våtmarkerna hoppas man på att förhindra att klimatgaserna släpps ut i atmosfären.

Kollektivtrafiken behöver mer stöd

På transportområdet föreslås ett stöd på två miljarder kronor under 2021 till de regionala kollektivtrafikmyndigheterna, för att den intäktsberoende kollektivtrafiken ska kunna fortsätta fungera även under pandemin. Det är alldeles för lite enligt Anders Knape, ordförande för SKR.

– Kollektivtrafiken i landet behöver mer stöd, såväl i år som nästa år. Dagens extra två miljarder från staten för 2021 är tyvärr långt ifrån tillräckligt. Regionernas kostnader för förlorade biljettintäkter uppgår till ungefär en miljard kronor i månaden. Dessutom behövs en extra ersättning för extrabussar och andra merkostnader, säger han i en kommentar.

Satsningar på järnvägen, cykelbanor och Göta kanal

Underhållstakten för järnvägen ska snabbas upp genom att anslagen ökas med en halv miljard kronor, för att förbättra standarden och främja sysselsättningen inom bygg- och anläggningssektorn enligt regeringen.

Även cyklandet och arbetet med nya cykelbanor ska främjas.

–Det här året har många människor glädjande nog upptäckt cykeln som transportmedel. Bland annat för att minska smittrisken och också för att inte belasta kollektivtrafiken, säger Per Bolund.

Han fortsätter:

–Vi vill nu bygga nya och säkra cykelvägar och därför ökar vi medlen med 325 miljoner kronor nästa år. Det är pengar som dels går till kommunerna genom stadsmiljöavtalen, men också till den statliga cykelinfrastrukturen.

Regeringen vill även förstärka satsningen på upprustningen och underhållet av Göta kanal med motiveringen att det kulturhistoriska byggnadsverket  bevaras samtidigt som man säkrar att den fortsätter att vara attraktiv för turister. Kanalen har mer än tre miljoner besökare årligen.

 

 

Hållbart byggande

Samhälls- och stadsplanering

Energi

Politik och juridik

Social hållbarhet

Platsannonser