Minskade anslag för klimatanpassning oroar

KLIMATANPASSNING Trots rekordsatsningar på miljö och klimat minskade anslagen för klimatanpassning i höstens statsbudget. Det oroar MSB, som redan har ett söktryck som vida överstiger vad myndigheten kan dela ut.

Minskade anslag för klimatanpassning oroar
Mette Lindahl-Olosson Foto: MSB

I takt med att fler och fler identifierar riskerna med klimatkrisen ökar också intresset och engagemanget för olika klimatanpassningsåtgärder. Och behovet av pengar till sådana.

Varje år kan kommuner ansöka om statsbidrag till förebyggande av åtgärder mot naturolyckor i bebyggda områden från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

Under 2020 har myndigheten 75 miljoner kronor att fördela för åtgärder som rör ras, skred och översvämningar. Summan kommer inte räcka till alla som ansökt, MSB har fått in ansökningar för nästan 240 miljoner från totalt 14 kommuner i år.

Mer pengar till Göta Älv, mindre till resten av landet

Trots det kommer deras anslag inte att öka de kommande åren, utan minska. Även anslaget som ska bidra till kunskapshöjande insatser, utredningar, samordning och planer för klimatanpassning sänks i regeringens budgetproposition, medan arbetet för ras- och skredsäkring längs Göta Älv får mer pengar.

FAKTA

Klimatanslag

Allmän miljö och naturvård (utgiftsområde 20)
1:10 Klimatanpassning

Den totala summan minskar i regeringens budgetförslag, från 124 miljoner kronor under 2020 till 78 miljoner under 2021 och 2022. Först 2023 höjs anslagen igen, till 114 miljoner kronor.

1:20 Åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta älv
Anslaget höjs från 64 miljoner under 2020 till 215 miljoner under 2021 och 2022. 2023 sänks det till 115 miljoner.

Försvar och samhällets krisberedskap (utgiftsområde 6)

2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor
Anslaget minskar från 75 miljoner kronor till 25 miljoner de kommande tre åren.

Källa: Regeringskansliet

 

Mette Lindahl Olsson är enhetschef på Enheten för naturolyckor och beslutsstödsystem på MSB. Hon är missnöjd med de minskade anslagen och framförallt att de minskas och ökar om vartannat. Hon påpekar att Statens geotekniska institut (SGI) visserligen har fått ökade anslag för att skredsäkra Götaälvdalen, men att pengarna som MSB delar ut ska räcka till resten av Sverige.

– Det är beklagligt då vi ser ett ökat behov av dessa pengar till kommunerna. Vi ser också ett behov av en mer långsiktig finansiering, många av projekten får återkommande anslag från oss över åren, säger hon och fortsätter:

– Vi har ett söktryck på 250 miljoner, då ska en del av pengarna gå till länsstyrelsernas arbete med så det blir inte mycket kvar till kommunerna. Fler och fler har börjat identifiera riskerna men när det blir dags för klimatanpassningsåtgärder finns inte finansiering.

Hon får medhåll av Ann-Sofie Eriksson, sektionschef planering, säkerhet och miljö på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

– Vi tycker det är synd, anslaget skulle behöva öka, nu kommer många nödvändiga åtgärder inte bli av, säger hon.

Täppa till akuta hål

En del av potten för klimatanpassning går till SMHI, som bland annat ansvarar för Det nationella expertrådet för klimatanpassning samt Kunskapscenter för klimatanpassning. För dem kommer inte de minskade anslagen som någon överraskning.

– Det har flaggats för tidigare, vi visste om det även om vi inte vet hur de kommer att fördelas ännu. Men SMHI har haft en stor del av klimatanslagen så det kommer att beröra oss, säger Bodil Aarhus Andrae, vikarierande generaldirektör på SMHI.

Hon ser också ett ökat intresse för frågorna, och hoppas att arbetet inte kommer att stanna av på grund av de minskade anslagen.

– Det går framåt och mycket är på gång, säger hon.

På frågan hur MSB ska kunna prioritera bland de projekt som sökt pengar från dem svarar Mette Lindahl Olsson:

–  Först begär vi in kompletteringar av handlingar och sen görs en prioritering av det som skyddar samhällsviktig verksamhet, hur många människor åtgärderna kan skydda och den uppskattade ekonomiska skadan. I dagsläget kommer det handla om att täppa till akuta hål.

 

 

Hållbart byggande

Samhälls- och stadsplanering

Energi

Politik och juridik

Social hållbarhet

Platsannonser