Träd i stadsområden spelar en avgörande roll när det handlar om att främja olika ekosystemtjänster och anpassa städer och tätorter till klimatförändringar. Som en del av denna insats har Boverket i samarbete med Metria genomfört en nationell kartläggning av förekomsten av träd i städer och även utvecklat två nya verktyg.
Ny kartläggning av träd: Så ser det ut i ditt område
Träd Nu introduceras två nya karttjänster som visar förekomsten av träd i svenska tätorter.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
Kartläggningen syftar till att ge en omfattande överblick över trädens närvaro och storlek i 200 tätorter med över 5000 invånare. Träd utgör en väsentlig komponent av den gröna infrastrukturen i stadsområden och är avgörande för att skapa attraktiva, hälsosamma och mer motståndskraftiga samhällen.
I ett pressmeddelande meddelar Boverket att de kommer att inkludera kartläggningen i uppföljningen av det nationella miljökvalitetsmålet för en god bebyggd miljö samt friluftslivsmålen och liknande initiativ.
Så ser det ut i ditt område
Boverket har utvecklat två karttjänster för att visualisera trädens förekomst. Den första tjänsten redogör för var träden finns och deras storlek, vilket kallas trädtäckning. Den andra tjänsten fokuserar på att visa andelen trädtäckning i olika stadsdelar inom tätorten, med en 1 kilometers buffertzon.
Trädtäckningsdatan kan också beställas från Boverket via Boverkets FTP-tjänst och användas som underlag i olika analyser på regional och kommunal nivå.
Andel trädtäckning per stadsdel (Karttjänst)
Skillnader och likheter i landet
Internationellt sett diskuteras allt oftare den så kallade ”3-30-300-regeln” inom forskningen. Denna regel innebär att idealiskt sett bör man kunna se 3 träd från sitt fönster, att minst 30 procent av stadsdelen bör täckas av träd, och att avståndet till närmaste grönområde inte bör överstiga 300 meter.

Bland de 200 kartlagda tätorterna har endast 22 en trädtäckning på 30 procent eller mer. Höör ligger högst med 39,9 procent trädtäckning inom tätortens område. Skillnaderna mellan tätorterna förklaras primärt av geografiska faktorer och landskapets karaktär, det vill säga om tätorten är belägen i skogsområden eller på slätter. Tätortens storlek påverkar också, där större tätorter oftare har större parkområden. Det är ändå intressant att notera både likheter och skillnader. Exempelvis har både Kristianstad och Kiruna en trädtäckning på 13 procent inom sina tätortsgränser.