Ny stadsdel med eget energisystem

Energisystem Byggnaderna i Örebros nya stadsdel Tamarinden ska producera och dela energi med varandra i ett lokalt mikronät.
– Det ska minska både energianvändningen och dyra effekttoppar, säger Magdalena Nääs, projektutvecklare på byggbolaget Serneke.

Ny stadsdel med eget energisystem
Husen ska kopplas samman i ett lokalt energisystem. Bild: Örebro kommun.

Sedan årsskiftet är det tillåtet att dela energi mellan byggnader i lokala mikronät. Detta efter att regeringen utvidgat undantagen från kravet på så kallad nätkoncession.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium

Läs vidare – starta din prenumeration

    Redan prenumerant?

    När Tamarinden är klar om några år ska stadsdelen innehålla cirka 800 bostäder, förskola och företagslokaler. I dagarna börjar byggandet av de första husen.

    Lokalt mikronät

    Det som gör området unikt är inte byggnaderna som sådana, utan planerna på att koppla samman dem i ett lokalt energisystem där energi lagras och delas mellan fastigheterna.

    Magdalena Nääs.

    – Via ett lokalt mikronät för el och ett lokalt fjärrvärmenät med en gemensam anslutning till det externa fjärrvärmenätet ska man kunna dela både el och värme mellan husen. För att ta tillvara på returen på ett bättre sätt blir det ett lågtempererat fjärrvärmenät, säger Magdalena Nääs vid Serneke som är ett av områdets fem exploatörer. Bolaget börjar i oktober byggandet av 139 hyresrätter fördelade på två fastigheter.

    Producera egen el

    På hustaken installeras solceller för elproduktion och solvärme för att värma vatten för varmvattenanvändning och lagring i ackumulatortankar. Samtidigt som husen kommer att vara anslutna till det vanliga elnätet ska de med hjälp av solceller producera egen el som lagras i batterier.

    – Med hjälp av ett lokalt likströmsnät ska elen kunna nyttjas inom området i de fastigheter som för tillfället har behov. Lagring sker i de olika husens batterilager. Tanken är att man inom området i första hand, och automatiskt, ska använda sig av den en energi som man själv producerar innan man köper utifrån.

    Kapa kostsamma toppar

    Överskott som inte kan tas om hand inom området är tänkt att säljas via det vanliga nätet.

    Styrning ska delvis ske med hjälp av olika vädertjänster.

    – Är det till exempel en köldknäpp på väg ska man i förväg kunna lagra på sig energi för att slippa att köpa när alla andra gör det och priset är högt. Förhoppningen är att vi ska kunna kapa kostsamma effekttoppar. Eventuellt kommer man även kunna styra direkt utifrån pris, säger Magdalena Nääs.

    Bilar som batterilager

    Det finns även tankar på att låta områdets poolbilar fungera som ett slags batterilager som både kan ta emot och ge ifrån sig energi efter behov.

    – Det finns ingen bra teknik för det idag. Men det gör det kanske när området är klart om några år. En knäckfråga i det här projektet har varit att få till stånd en teknik och systemplattform som alla aktörer kan kommunicera med.

    Hur mycket energi kommer ni att producera och spara?

    – Det vet vi inte förrän området är klart och alla systemen är i drift. Ännu finns det bara teoretiska beräkningar. Men med tanke på dagens energipriser blir det en bättre affär än vad vi räknade med från början.

    Affärs- och klimatnytta

    Kommunala Örebrobostäder ska bygga drygt 150 bostäder i stadsdelen.

    Jonas Tannerstad.

    – Förutom att området ska kunna reducera, producera, lagra och dela energi i ett lokalt energisystem ska det även kunna sälja frekvensregelringstjänster till Svenska kraftnät. Detta är det är det nya och moderna sättet att bygga en stadsdel. Affärs- och klimatnytta förenas, säger Jonas Tannerstad som är bolagets chef för el och automation.

     

    Hämtar fler artiklar
    Till startsidan