Ny vägledning ska få fler kommuner att skaffa grönplan
Ekosystemtjänster
Hälften av landets kommuner saknar grönplan. Nu finns en färsk vägledning hos Boverket och Naturvårdsverket, som ska hjälpa kommunerna att komma igång med arbetet.
Att upprätta en grönplan är inget måste för kommuner. Men det finns fördelar med att ha en övergripande plan för grönstrukturen – som även omfattar vatten.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
– En grönplan kan visa på helheten för alla de gröna värdena som är kopplade till olika mark- och vattenmiljöer. I själva arbetet med grönplanen har man en dialog och kunskapsinhämtning kring alla de här värdena. Det är värdefullt att inte bara fokusera på ett spår eller ett intresse, utan få med hela bredden, alla de olika värden som grönstrukturen ger, säger Nicole Lindsjö, grönstrateg på Naturvårdsverket.
Grönplan kan bli underlag för översiktsplan
Det färdiga resultatet kan användas i flera olika sammanhang. Grönplanen kan fungera som underlag till översiktsplanen. Det material som finns i form av geodata är användbart när det ska göras en detaljplan. Men det finns också andra värden.
– I en grönplan ska det också kunna kopplas till mål och strategier som utmynnar i åtgärder. Den kan användas i planfrågor och förvaltningsfrågor, grönplanen struktureras upp utifrån kommunens behov, säger Nicole Lindsjö.
Klimatanpassning kan ingå
Även klimatanpassning kan finnas med i grönplanen, till exempel i form av dagvattenhantering och genom att märka ut vilka markområden som är viktiga för detta.
– Det handlar om att lyfta fram vilka kvaliteter som kan användas för dagvattenhantering, säger Nicole Lindsjö.
Färsk statistik från Boverket visar att ungefär hälften av landets kommuner har tillgång till planeringsunderlag för grönstruktur och vatten. De flesta hade underlag för hela kommunen (36 procent) och en mindre del (14,5 procent) hade underlag för delar av kommunen. Men hälften av landets kommuner saknar fortfarande grönplan, även om en del av dem påbörjat arbetet. De ska nu få hjälp på traven av Naturvårdsverket och Boverket.
Ska kommunen kunna ta fram grönplanen själv, med hjälp av er vägledning?
– Ja, den är ett viktigt stöd för de som behöver komma igång och inte riktigt vet var de ska börja. Men vägledningen ger också råg i ryggen och stärker de kommuner som vill utveckla sin grönplanering, säger Ulrika Åkerlund, landskapsarkitekt på Boverket.
Vägledningen innehåller exempel på kartläggning på olika nivåer. Den delen av vägledningen kommer myndigheterna att utveckla ytterligare framöver.
– Det är bra att ta ett samlat grepp om de gröna och blå miljöerna, säger Ulrika Åkerlund.
– Kommunerna planerar mycket för bebyggelseutveckling och transportinfrastruktur, men de behöver också planera för en ändamålsenlig, sammanhängande och funktionell grönstruktur. Det handlar om människors välbefinnande men också grön infrastruktur och biologisk mångfald, fortsätter hon.
Två olika platser
Vägledningen finns både på Boverkets och Naturvårdsverkets hemsidor, men ingångarna skiljer sig åt. Boverkets del har fokus på nyttan med grönplaner och grönplanens roll i fysisk planering, exempel på riktlinjer och stöd i lagstiftningen. Här finns också material kring kopplingen till Agenda 2030. Naturvårdsverket å sin sida har en konkret vägledning om hur man tar fram en grönplan, när väl det politiska beslutet är fattat. Båda guiderna är kopplade till varandra.
Här hittar du vägledningen för grönplaner:
