Direktivet om miljökonsekvensbedömningar (MKB-direktivet) ställer krav på att det ska göras en så kallad behovsbedömning av vissa byggprojekt innan de tillåts, för att se om projektet medför en betydande miljöpåverkan.
Nya bestämmelser i plan- och bygglagen på gång
POLITIK & JURIDIK För att bestämmelserna i plan- och bygglagen ska fungera ihop med direktivet om miljökonsekvensbedömningar har regeringen föreslagit ett antal ändringar till Lagrådet.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
Kraven gäller så kallade MKB-projekt som innefattar bland annat byggandet av köpcentrum, stora parkeringsanläggningar och vissa andra stora byggprojekt för sammanhållen bebyggelse. Om bedömningen visar att projektet innebär en betydande miljöpåverkan ska projektet miljöbedömas vilket kräver att en miljökonskevensbedömning tas fram.
Enligt ett pressmeddelande från regeringen är bakgrunden till förslagen i lagrådsremissen kritik från EU-kommissionen om att vissa krav i direktivet inte har genomförts på ett tydligt sätt i svensk lagstiftning.
I lagrådsremissen föreslår regeringen bland annat följande :
- Det ska förtydligas i plan- och bygglagen att sådana projekt som omfattas av MKB-direktivet och som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska prövas genom en detaljplan och inte genom ett bygglov eller ett förhandsbesked.
- Regeringen ska få meddela föreskrifter om att sådana projekt i vissa fall inte ska antas medföra en betydande miljöpåverkan.
- Byggnadsnämndens beslut om bygglov eller förhandsbesked som avser ett sådant projekt ska i vissa fall innehålla en motivering om åtgärdens miljöpåverkan.
- Den information som kommunen ska tillhandahålla när en detaljplan tas fram ska finnas tillgänglig i elektronisk form på kommunens webbplats.
- Miljöorganisationers rätt att överklaga bygglov och förhandsbesked som avser ett sådant projekt som omfattas av direktivet ska framgå av plan- och bygglagen.
Regeringen föreslår att lagändringarna ska träda i kraft den 2 augusti 2021.