Inga produkter i varukorgen.
Nya utmaningar sätter städers funktionalitet på prov
RESILIENS Urban resiliens är ett relativt oanvänt begrepp inom svensk samhällsplanering men internationellt växer det. Under Samhällsbyggnadsdagarna berättade Magnus Qvant, som jobbat med resiliens i 10 år, hur städers funktionalitet sätts på prov vid klimatförändringar och urbanisering.
En stads funktionalitet är beroende av sex stycken flöden som behöver fungera: varor, tjänster, människor, pengar, energi och information.
Foto: Adobestock
Under Samhällsbyggnadsdagarna som gick av stapeln 1-2 oktober i Stockholm ägnades ett av seminarierna åt hållbar samhällsutveckling och resilienta samhällen.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Urban resiliens som betyder förmågan att upprätthålla kommunens och regionens funktionalitet vid påfrestningar, både chockartade och kroniska sådana, är än så länge ett relativt oanvänt begrepp i svensk samhällsplanering.
Internationellt är resiliensbegreppet dock vedertaget för att adressera städers utmaningar. Det har växt mycket tack vare Rockefeller Foundation som skapade nätverket 100 Resilient Cities när de fyllde 100 år.
Svårförståeligt begrepp
Magnus Qvant har jobbat med resiliens i tio år, främst i Skåne där han bland annat hjälper näringsliv, akademi, kommuner och myndigheter att mötas för att hitta lösningar på regionala utmaningar.
Enligt honom beror avsaknaden av begreppet i svensk samhällsplanering till viss del på att översättningen är svårförståelig. Och till viss del på att det varit större fokus på miljö- och klimatarbete i Sverige.
– Kanske mäktar man inte riktigt med båda, säger han.
En stads funktionalitet är beroende av sex stycken flöden som behöver fungera: varor, tjänster, människor, pengar, energi och information. Fungerar dessa flöden så fungerar staden enligt Magnus Qvant. Men de sätts på prov vid klimatförändringar och naturkatastrofer, urbanisering och folkströmmar, åldrande städer och så kallade ”disruptive technologies”.
Planeringen behöver anpassas till nya utmaningar
Beredskapsplanering för många av dessa samhällsfunktioner sker visserligen redan idag men det är inte alltid något som når den stora massan, särskilt människor som bor i städer räknar ofta med att samhället ska fungera utan krångel och avbrott.
En upptäckt som Magnus Qvant gjort i sitt arbete är att viktiga samhällsfunktioner i svenska städer till 80 procent drivs av privatägda och kommunalt ägda bolag.
– De företag som opererar i städerna blir jätteviktiga i det här arbetet, det är där som dialogen behöver starta och det är där investeringarna kommer att göra skillnad, säger han.
Han påpekar även att beredskapsplaneringen oftast inte anpassad till våra nya utmaningar.
– Hur mycket lägger vi på att hantera anpassningar till ett förändrat klimat? Förra året hade vi en överdödlighet på 700 personer på grund av värmen i Sverige. Jämfört med trafiken där 325 personer dog är det väldigt mycket. Detta är en jättestor utmaning de kommande åren, eventuellt kommer vi även att behöva nya byggregler för att kunna anpassa oss till ett nytt klimat, säger han.
