Nygammal metod mäter trygghet i Helsingborg

Trygghet är en ständigt aktuell fråga i samhället, inte minst inom samhällsplanering. Trygghet är också både en känsla och en upplevelse som kan variera från dag till dag, ett subjektivt begrepp som inte är helt lätt att mäta.

– För vissa kan trygghet vara minskat antal skjutningar i ett område, för andra att barnen ska kunna gå tryggt över gatan. I ett område med statistiskt låg brottslighet kan den upplevda otryggheten ändå var hög, och tvärtom. Definitionen av trygghet på en plats bestäms av de som bor och verkar i området, säger Shimeng Zhou, samhällsanalytiker på Sweco.

Hon påpekar att även årstid, tid på dygnet och väder spelar in i den upplevda tryggheten.

– Det är viktigt att följa utvecklingen av en plats över tid. Budskapet är att tolka data med försiktighet. En sammanställning av upplevd trygghet och mätt trygghet ger den mest kompletta bilden av ett område, menar hon.

Metoden som låter platsen bli en aktör

Hon var nyligen med och utförde mätningar och utvärderade resultatet av de trygghetsskapande åtgärder som Helsingborgs stads stadbyggnadsförvaltning bedrivit sedan 2017, då de antog en handlingsplan för trygghet i stadsmiljön.

För att få en bild över området Söder i Helsingborg, ett ställe som länge präglats av otrygghet, använde Shimeng Zhou och hennes kollegor flera olika metoder, såsom intervjuer, observationer på utvalda platser, dokumentstudier och walkshops.

Walkshops är en metod som Shimeng Zhou arbetar för att få fler samhällsbyggare att använda.

– Promenadintervjuer, eller walkshops, som vi valt att kalla det är inte något som vi hittat på, metoden har kommit och gått under flera olika namn. Det ger helt andra berättelser när man är på platsen med kroppen och upplever något med alla sina sinnen. Även minnen kommer fram. Metoden låter även platsen bli en aktör som påverkar samtalet och resultatet. Det är den kunskapen som vi vill åt, berättar hon.

Kombinerade åtgärder fungerar bäst

De gjorde två walkshops, förbi torg, tunnlar, parker och stråk där Helsingborgs stad gjort åtgärder för att öka tryggheten. En promenad för invånare och en för intressenter som exempelvis det kommunala bostadsbolaget, polisen, Svenska kyrkan, ungdomsverksamheter och kommunens olika förvaltningar.

– Vi ställde frågor om hur dessa personer och deras verksamheter har uppfattat trygghetsinsatserna och platsens utveckling. Och reflekterade gemensamt över de faktorer som handlingsplanen pekar ut som centrala förutsättningar för trygghet i stadsmiljön; omhändertagna miljöer, befolkade platser och stråk, överblickbarhet, belysning, säkerhetsåtgärder, identitet och samhörighet, berättar Shimeng Zhou.

Resultatet visade att allra bäst hade det trygghetsskapande arbetet fungerat när staden kombinerat flera olika typer av åtgärder, som exempelvis involvering av medborgare i kombination med fysiska åtgärder i form av belysning och utsmyckning.

– Den byggda miljön skapar förutsättningar men den totala trygghetsupplevelsen kräver att fler är involverade, såsom olika förvaltningar i kommunen, civilsamhälle, näringsliv och andra aktörer som har koppling till platsen, säger Shimeng Zhou.

Medskapande processer kan öka upplevd trygghet

Vad som kan tala emot walkshops som utvärderingsmetod är att det tar tid.

– I jakten på effektiva metoder drar sig många för det som upplevs som tidskrävande. Men walkshops ger verklighetsnära resultat som kan sänka risker i projekt eller åtgärder. Sedan är en viktig aspekt av dialogmetoder att man interagerar med varandra och platsen, medskapande processer kan i sig vara trygghetsskapande, menar Shimeng Zhou.

På frågan om hon anser att det skulle gå att ersätta metoden med en digitaliserad variant svarar hon:

– Kan man digitalisera en förkroppsligad upplevelse? Det fysiska är en viktig aspekt av walkshopmetoden som är svår att ersätta. Däremot skulle man kunna använda digitala metoder för att sprida resultat. Kanske skulle man kunna göra en walkshop med VR-glasögon, vilket även vore bra ur ett tillgänglighetsperspektiv.

Hon fortsätter:

– Och vad är egentligen smarta system? Den smarta staden är inte bara digital. Våra kroppar och sinnen är också smarta och därför är den fysiska dimensionen av walkshops viktig, särskilt då platsen får ta plats som aktör.