Nytt internationellt avtal ska minska luftföroreningar

LUFTKVALITET Med syftet att förbättra luftkvaliteten och stärka klimatarbetet träder nu det reviderade Göteborgsprotokollet under FN:s Luftvårdskonvention i kraft. För svensk del innebär det främst att utsläppen av kväveoxider och ammoniak behöver minska.

Nytt internationellt avtal ska minska luftföroreningar
Avtalet kommer att innebära åtgärder för bland annat trafiken. Foto: Adobestock

Enligt Världshälsoorganisationen, WHO, utgör luftföroreningar världens största enskilda miljöhälsorisk som varje år dödar cirka 7 miljoner människor världen över, varav cirka 8000 i Sverige. Den främsta källan till luftföroreningar är fossila bränslen.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium

Läs vidare – starta din prenumeration

Redan prenumerant?

Enligt Naturvårdsverket tas nu ett viktig steg i kampen för renare luft då det reviderade så kallade Göteborgsprotokollet under FN:s Luftvårdskonvention träder i kraft. Syftet är att förbättra luftkvaliteten och stärka klimatarbetet. Samarbetet omfattar 51 parter från Nordamerika, Europa, Centralasien och Kaukasus.

Enligt Anna Engleryd, ordförande för konventionen och handläggare på Naturvårdsverket, kommer avtalet att medföra minskningar av en rad skadliga föroreningar så som svaveldioxid, kväveoxider, ammoniak, flyktiga organiska föreningar och fina partiklar samt ge positiva effekter på såväl hälsa och miljö som klimat.

Åtgärderna varierar från land till land

– Göteborgsavtalet och EU:s så kallade takdirektiv sätter båda bindande utsläppstak för fem olika utsläpp. Åtgärderna som behöver vidtas kommer att variera från land till land beroende på den specifika situationen.  I Sverige har vi räknat ut att vi till år 2030 främst kommer att behöva arbeta med utsläppen av kväveoxider och ammoniak, säger hon.

Detta kommer främst innebära åtgärder för det svenska jordbruket, förbränningsanläggningar, massa- och pappersindustrin och trafiken, enligt Anna Engleryd som också menar att utsläppstaken kan komma att påverka framtida stadsplanering.

– Effekterna på luftkvalitén styrs av vart  utsläppen sker, detta kan betyda att man i första hand bör minska utsläppen där det bor mest folk, säger hon.

Hållbart byggande

Samhälls- och stadsplanering

Energi

Politik och juridik

Social hållbarhet

Platsannonser