Nytt upphandlingslandskap krävs för ökad cirkularitet

UPPHANDLING Byggsektorn har tagit sig an klimatkriterier i sina upphandlingar på ett sätt som ingen annan bransch har gjort men det behöver byggas ett nytt upphandlingslandskap kring arbetet med cirkularitet. Det menar Sven-Olof Ryding som genom sitt arbete som senior rådgivare arbetar med att få till ett sådant.

Nytt upphandlingslandskap krävs för ökad cirkularitet
Sven-Olof Ryding Foto: IVL

–Vid cirkulär upphandling är det inte i själva upphandlingsfasen utan i de tidiga stegen i inköpsprocessen som de stora besluten tas. Då börjar man titta på vad man ska upphandla. Vad behöver jag och vilka kan erbjuda det idag? Det är ett annat sätt att tänka och lägger mer ansvar på beställarsidan än på anbudsgivarna.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium

Läs vidare – starta din prenumeration

Redan prenumerant?

Det säger Sven-Olof Ryding, senior rådgivare på IVL Svenska miljöinstitutet. Han arbetade med miljökrav och upphandlingsfrågor i över 15 år på Miljöstyrningsrådet och grundade där det internationella EPD-systemet.

Inspel till näringsdepartmentet inom kort

Han påpekar att cirkulär ekonomi fått mycket uppmärksamhet de senaste åren och att det även har resulterat i ett stort politiskt intresse. Bland annat har regeringen tillsatt en samverkansgrupp för näringslivets klimatomställning där Sven-Olof Ryding sitter med i arbetsgruppen för upphandling, med inriktning på cirkulär och biobaserad ekonomi.

Arbetet med att identifiera verktyg för näringslivets omställning kommer att pågå till 2022, men arbetsgruppen har en löpande och öppen kanal till näringsdepartementet. De kommer inom kort att föreslå ett komplement till Upphandlingsmyndighetens arbete med syfte att uppnå en utökad branschdialog.

– En myndighet har inte möjlighet att ge stöd i enskilda upphandlingar. Detta uppdrag skulle innebära en form av rådgivning som komplement till Upphandlingsmyndighetens mandat. Det skulle kunna få formen av en upphandlingspanel och samla oberoende experter  för att stötta kommuner och landsting i hur man upphandlar cirkulärt i praktiken.

Han fortsätter:

– Det behöver byggas ett nytt upphandlingslandskap kring arbetet med cirkulär upphandling. Det finns en stor vilja att göra det, men det finns också en del krångel i vägen som måste lösas, som exempelvis producentansvaret för förpackningar, definitionen av avfall och kemikalielagstiftningen. Det handlar mycket om att hitta den kortaste vägen till praktiska beslut och detta förutsätter en betydligt större samverkan med aktörer på marknaden.

Även miljödepartementet kommer snart att få förslag för att gynna den cirkulära upphandlingen genom Delegationen för cirkulär ekonomi.  Enligt Sven-Olof Ryding som bistår gruppen med forskningsmaterial kommer förslaget bland annat att innehålla samordning av statligt stöd till regionala nätverk som tillämpar cirkulär upphandling

Hur ligger byggsektorn till i omställningen till ökad cirkularitet enligt dig?

– De ligger långt fram och har tagit sig an klimatkriterier i sina upphandlingar på ett sätt som ingen annan bransch har gjort. Bland annat har de kommit långt med att beakta ett livscykelperspektiv. Men det saknas bra och enkla upphandlingskrav och mätetal för cirkularitet. Och det finns ett stort önskemål att få fram det. En sådan ansats kan vara utveckling av cirkularitetsdeklarationer.

Det finns än så länge inte så många EPD:er för återbrukat och återvunnet material inom byggsektorn, vad krävs för att få fart på det arbetet?

– Det finns tusentals EPD:er inom byggsektorn runt om världen. De är dock till stor del inriktade på att beskriva en produkts klimatpåverkan. Informationen i en EPD kan dock användas till mycket annat, bland annat för att bättre använda resultaten av LCA-beräkningarna för att tillgodose cirkularitetskrav.

–Vi har insett att det finns en stor mängd värdefulla underlagsdata i EPD:er som inte använts tidigare men som passar perfekt för cirkulär upphandling. Exempel på detta är resultat från massbalanser, verifierad information om andel återvunnet material samt innehållsförteckningar över ingående material och kemiska ämnen.

Hållbart byggande

Samhälls- och stadsplanering

Energi

Politik och juridik

Social hållbarhet

Platsannonser