Oförklarliga prisskillnader mellan kommunerna

Fastighetsekonomi Priset för el, värme, avfall, vatten och avlopp skenar. Priserna skiljer sig också på ett oförklarligt sätt mellan kommunerna. Dessutom ökar skillnaderna. Det visar årets Nils Holgersson-rapport.

Oförklarliga prisskillnader mellan kommunerna
Mari-Louise Persson, ordförande i Nils Holgersson-gruppen.

Den så kallade Nils Holgerssongruppen har gett ut rapporten ”Fastigheten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige” sedan 1996. I årets rapport konstateras kraftigt ökade kostnader för el, värme, avfall, vatten och avlopp. Dessutom visar den senaste rapporten att kostnadsgapet mellan olika kommuner ökar. Medan boende i den så kallade Nils Holgersson-fastigheten i Luleå har en sammanlagd taxa på 1718 kronor i månaden måste de som bor i Nils Holgersson-fastigheten i Mörbylånga betala 2874 kronor.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Hållbart samhällsbyggande premium

Läs vidare – starta din prenumeration

Redan prenumerant?

Nils Holgersson-fastighet i 290 kommuner

I rapporten ”förflyttas” en tänkt bostadsfastighet genom landets samtliga 290 kommuner för att jämföra kostnader för el, fjärrvärme, avfall, vatten och avlopp. Bakom rapporten står den så kallade Nils Holgersson-gruppen som består organisationerna Bostadsrätterna, HSB Riksförbund, Hyresgästföreningen, Riksbyggen och Sveriges Allmännytta.

Nils Holgersson-gruppen konstaterar att de stora skillnaderna i kommunerna är problematisk för konsumenterna och en tydlig fingervisning för att dagens reglering inte riktigt fungerar som den borde.

”Rättvis tillgång till och prissättning av el, värme, avfall, vatten och avlopp är en viktig samhällsfråga. Här behöver politiken gå in och ta ett ansvar”, skriver gruppen i en kommentar till rapporten.

Energipriserna bara en del av förklaringen

Mari-Louise Persson är miljö- och energichef på Riksbyggen och ordförande i Nils Holgersson-gruppen.

– Om vi bara tittar på det senaste året kan vi se att elhandelspriset dragit iväg ordentligt. Det vi ser där är att det blivit en större skillnad mellan södra och norra delen av landet. Tidigare har det inte varit så stora skillnader. Då har vi kunnat göra samma medelpris för hela Sverige, men det kan vi inte göra längre.

De sammanslagna kostnaderna för fjärrvärme, el, avfall, vatten och avlopp har enligt den senaste Nils Holgersson-rapporten ökat med 14 procent under det senaste året. Det är mer än dubbelt så mycket som den allmänna kostnadsutvecklingen på 6 procent. Nils Holgersson-gruppen berättar också att utvecklingen där kostnaderna inom samtliga områden ökar är densamma ur ett sjuårsperspektiv.

Rapporten visar att kostnaden för el med ökade med 47 procent från föregående år, varav elnätstaxorna har ökat med 2,6 procent och elhandelspriserna ökat med 151 procent. Kostnaderna för VA ökade med 3,8 procent och för avfall med 4,3 procent. Fjärrvärmetaxan ökade med måttliga 1,5 procent. Många fjärrvärmeföretag har dock aviserat betydligt större höjningar av taxan inför nästa år.

Överlåter till företagen att förklara

Elprisets utveckling är en bidragande orsak till prisökningarna. Men Mari-Louise Persson säger att den inte förklarar hela ökningen, eller de stora skillnaderna man kan se mellan kommunerna.

– Varför det blir dyrare och varför det blir dyrare i vissa kommuner och inte i andra har vi egentligen ingen förklaring till. Det kräver en djupare analys och vi överlåter till de företag som levererar el, värme, avfall, vatten och avlopp att förklara orsakssambanden, säger Mari-Louise Persson.

En generell slutsats skulle kunna vara att det är generellt dyrare i en glesbygdskommun driva de här typerna av verksamheter om man jämför med tätortskommuner.

– Men vi ser också att det inte är den enda förklaringen. Alla glesbygdskommuner är till exempel inte dyrare än tätortskommuner. Vår statistik visar tydligt att det finns andra, bakomliggande orsaker.