Enligt Svenska kraftnät (Svk), som under 2020 har i uppdrag att analysera leveranssäkerheten för elproduktionen i Sverige har årets bedömningar visat att det på lite längre sikt kommer att behövas ytterligare en elnätsförbindelse till Gotland, en tredje kabel.
Omtvistad kabel till Gotland aktuell igen
ENERGISYSTEM Cementas planer på att bli koldioxidneutrala till 2030 kräver en tredje kabel till Gotland enligt Svenska kraftnät. Nu tas de tidigare nedlagda planerna på kabeln upp igen.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
Under våren 2017 meddelade Svk att en sådan kabel, som hade varit planerad i nästan ett decennium inte skulle byggas.
– Vi såg att det skulle bli väldigt dyrt och den samhällsekonomiska nyttan var för låg, sade Svenska kraftnäts generaldirektör Ulla Sandborg då i en kommentar.
Behoven har ändrats
Enligt Erik Böhlmark, kraftsystemanalytiker på Svk, beror förändringen främst på Cemtentas planer att bli koldioxidneutrala 2030. Och att totalförsvarsfrågor fått en större vikt jämfört med när en ny förbindelse utreddes senast.
– Det vi ser nu är att behovet förväntas uppstå tidigare jämfört med när vi analyserade för några år sedan, säger han.
Han tillägger att de ännu inte gjort någon ny samhällsekonomisk analys i utredningen som ska vara klar 2021. Men att Cementas och försvarets behov av en robust elförsörjning borde väga tungt i en ny sådan.
När kabeln utreddes förra gången handlade det främst om möjligheterna för Gotland att ansluta mer vindkraft och kunna skicka överskottsel till fastlandet. När planerna lades på is stoppade Gotlands elnät AB (GEAB) all nyanslutning av elproduktion till elnätet med motiveringen att hälften av öns strömavbrott beror på att elnätet inte klarar att ta emot mer el.
Gotland skulle bli pilotområde
Kort därefter tillsatte regeringen projektet Energipilot Gotland, där Energimyndigheten fick i uppdrag att verka för att Gotland skulle bli ett pilotområde för ett hållbart energisystem.
Handlingsplanen som presenterades till regeringen bestod enligt Gustav Ebenå, analyschef på Energimyndigheten, av en buffé med lösningsförslag för hela Gotlands energisystem.
På elsidan tittade man främst på möjligheterna till en så kallad regulatorisk sandlåda, en modell där man genom att göra avsteg från ellagen kan testa olika sätt att handla med el lokalt vilket ger mer efterfrågeflexibilitet. Även lokala energilager föreslogs, något som även Svk tittar på i sina analyser.
Enligt Erik Böhlmark skulle det kunna räcka med endast en fastlandslänk framöver, om det finns mer flexibilitet i det lokala elnätet .
– Till och med 2030 kan det behövas en ny länk och flexibiliteten kan ha en roll på sikt, när de nuvarande två förbindelserna försvinner. Vi har initialt tittat på batterilagring, det känns mest realistiskt att bli kommersiellt. Då tittar vi främst på kortsiktig lagring, att lagra tre timmars behov och vad det skulle ge för elförsörjningen.
Han tillägger att vem som skulle finansiera en tredje kabel är lite oklart i dagsläget.
Och Energiprojekt Gotland, som skulle göra ön till ett pilotområde för ett hållbart energisystem går i dagsläget på sparlåga.
– Vi har fått besked från regeringen att vi inte får de medel vi äskat för genomförande i dagsläget. Tyvärr blir vår ambitionsnivå därefter, säger Gustav Ebenå.
Separata kölistor för vind- och sol
Tills vidare har GEAB, efter nya systemanalyser och tekniska förnyelser i den nuvarande likströmsförbindelsen mellan Gotland och fastlandet öppnat upp för en begränsad nyanslutning av förnybar elproduktion.
Totalt handlar det om 65 MW ny vindkraft och 65 MW ny solel, med separata kölistor för vind- och solelsprojekt.
– I och med att vindkraften och solelen inte producerar som bäst samtidigt ska de heller inte konkurrera om plats i nätet och därför separeras nu de två produktionsslagen i två köer för att ansluta, en för vindkraft och en för solel, säger Kalle Blomberg, vd på GEAB.
Han är positiv till att elförsörjningen till Gotland ses över och att en ny förbindelse till fastlandet är uppe för diskussion igen.
– Befintliga kablar kommer inom ett par decennier behöva bytas ut då de vid en tidpunkt kommer nå sin tekniska livstid. Med tanke på att dessa slags stora projekt tar tid med tillstånd och byggnation så behöver planeringen för att säkerställa framtidens förbindelse starta, säger han.
Och avslutar:
– Det finns ett stort intresse av att bygga och ansluta förnybar elproduktion på Gotland, vilket är inspirerande och det ligger väl i linje med Sveriges klimatmål och regeringens uppdrag att Gotland ska bli en fossilfri ö. Exempelvis kan nämnas att det just nu finns intresse att ansluta 230 MW solproduktion till vårt elnät på ön.